
Ett kallt fall är ett olöst mord eller dråp där polisen har gjort allt den bedömt kunde lösa fallet, utan att komma vidare. Fallet är inte avslutat. Det ligger hos en särskild utredningsgrupp och väntar på nya uppgifter eller ny teknik, och i Sverige finns i dag flera hundra sådana fall.
I texten (7 avsnitt)
Här går vi igenom hur polisen definierar begreppet, hur många fall det rör sig om, vem som utreder dem, vad som gäller för preskription, hur gamla fall ändå kan lösas och hur man lämnar tips. De enskilda fallen vi har skrivit om finns bland våra kalla fall.
Vad menar polisen med ett kallt fall?
Polisen definierar ett kallt fall som ett ouppklarat fall av dödligt våld, det vill säga mord eller dråp, där polisen inte har kunnat komma vidare trots att den gjort allt den bedömt kunde lösa fallet. Fallet förs då över till en särskild utredningsgrupp som arbetar med kalla fall.
Så sent som 2016 skrev Tidningen Svensk Polis att det saknades en klar definition av vad ett kallt fall är, och arbetet såg olika ut i olika delar av landet.
När blir ett fall kallt?
Det finns ingen fast tidsgräns. Polisen i region Mitt skrev 2025 att ett ärende kan betraktas som kallt oavsett hur nytt det är. I Stockholm krävs att alla tänkbara åtgärder i utredningen är genomförda innan fallet hamnar hos kalla fall-gruppen.
Den nedre gränsen är däremot fast. Ett kallt fall får inte vara äldre än den 1 juli 1985, eftersom äldre mord är preskriberade.
Är ett försvinnande ett kallt fall?
Nej, inte enligt polisens definition, som bara gäller mord och dråp. Polisens egen lista över kalla fall innehåller ändå försvinnanden, till exempel Peter Engström som försvann 1995. På den här sajten skriver vi både om ouppklarade mord och om försvinnanden som fortfarande saknar svar.
Hur många kalla fall finns det i Sverige?
Det finns ingen officiell nationell siffra. Tre uppskattningar från de senaste tio åren visar ändå storleksordningen:
| År | Antal | Avgränsning | Källa |
|---|---|---|---|
| 2016 | cirka 500 | kalla fall från 1 juli 1985 till 31 december 2015 | Tidningen Svensk Polis |
| 2018 | cirka 630 | olösta mord i Sverige | polisens nationella operativa avdelning, enligt SVT |
| 2024 | cirka 800 | mord och dråp sedan 1985 som räknas som kalla fall | SVT, utan angiven källa |
Siffrorna bygger på olika avgränsningar och går inte att jämföra exakt. Riktningen är ändå tydlig: antalet kalla fall ökar.
Hur ser det ut i polisregionerna?
De regionala siffrorna är mer precisa, men gäller olika år:
- Stockholm: 229 olösta mord, och ett 50-tal till på väg in, i januari 2026.
- Västsverige: omkring hundra fall i Västra Götaland och ett tiotal i Halland 2025.
- Mitt: 42 fall 2025, varav 17 i Västmanland, 15 i Uppsala län och 10 i Gävleborg.
- Bergslagen: ett 30-tal fall 2025, varav 13 i Örebro län, 11 i Dalarna och 7 i Värmland.
Polisen publicerar bara ett urval av fallen på polisen.se. Att ett fall inte finns med betyder inte att det har lagts åt sidan.
Varför blir de kalla fallen fler?
En förklaring är att färre mord klaras upp. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) klarades 80 till 90 procent av fallen av dödligt våld upp mellan 1990 och 2010. Sedan början av 2010-talet har andelen sjunkit till knappt 70 procent.
Nedgången gäller främst dödligt våld i kriminell miljö. Av de fallen, begångna 2018 till 2021, hade 26 procent klarats upp. År 2025 konstaterades 84 fall av dödligt våld i Sverige.
Vem utreder kalla fall?
Kalla fall utreds av polisregionerna, i särskilda kalla fall-grupper. Hösten 2022 hade sex av landets sju polisregioner en sådan grupp. Region Öst var den enda som saknade en.
Grupperna har vuxit fram vid olika tidpunkter:
- Stockholm: fyra heltidsanställda från januari 2019, förstärkt till nio 2020 och elva 2026. Gruppen heter officiellt Grova brott 3.
- Väst: byggde 2016 upp en egen kalla fall-enhet. År 2018 hade den sju medarbetare och 46 ärenden.
- Bergslagen: en större arbetsgrupp från maj 2022. Den pausades under ett år, när utredarna behövdes till gängutredningar.
Grupperna går igenom gamla utredningar, prövar spår på nytt när kriminaltekniken går framåt och tar emot tips. Arbetet konkurrerar med andra utredningar om resurserna, vilket pausen i Bergslagen visar.
Preskriberas mord i Sverige?
Nej, inte mord som begåtts den 1 juli 1985 eller senare av någon som var minst 21 år. För gärningspersoner mellan 18 och 20 år gäller samma sak, om brottet inte redan var preskriberat den 2 januari 2022.
Det följer av 35 kap. 10 § brottsbalken, som undantar brott med livstids fängelse i straffskalan och dråp från preskription.
Regeln har ändrats i tre steg:
| Från | Ändring | Vad den innebar |
|---|---|---|
| 1 juli 2010 | Preskriptionen för mord och dråp avskaffades | Gällde vuxna gärningspersoner, med åldersgränsen 21 år |
| 2 januari 2022 | Åldersgränsen sänktes till 18 år | Gällde även brott som inte hade preskriberats när lagen ändrades |
| 1 april 2025 | Ny preskriptionslag | Mord begånget av någon under 18 år preskriberas efter 25 år i stället för 15 |
Datumet den 1 juli 1985 är ingen slump. När lagen ändrades 2010 var preskriptionstiden för mord 25 år, och bara mord som ännu inte hade preskriberats omfattades. Mord begångna före den 1 juli 1985 var redan preskriberade.
Vad betyder preskriptionen för äldre fall?
Ett mord som begicks före den 1 juli 1985 kan aldrig leda till åtal. Det gäller till exempel mordet på Catrine da Costa 1984. Mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 omfattas däremot inte av preskription.
Preskription betyder inte att någon har friats. Den betyder bara att ingen längre kan åtalas för brottet.
Vad gäller när gärningspersonen var ung?
För den som var under 18 år vid brottet gäller fortfarande preskription. Stuvkällarmordet i Göteborg 2005 visar vad det innebär.
År 2023 fick polisen en dna-träff på en kvinna som var 17 år vid mordet. Förundersökningen lades ned samma år, eftersom brottet redan var preskriberat.
Sedan den 1 april 2025 är preskriptionstiden för ett mord begånget av någon under 18 år 25 år. Tidigare var den som längst 15 år. Den nya regeln gäller brott som inte hade preskriberats när lagen trädde i kraft.
Kan en nedlagd mordutredning tas upp igen?
Ja. En förundersökning ska enligt 23 kap. 4 § rättegångsbalken läggas ned när det inte längre finns anledning att fullfölja den, men enligt Åklagarmyndigheten kan den återupptas om ny bevisning kommer fram.
“Vilande utredning” är inget begrepp i lagen. Polisen skriver att utredningar av mord och dråp efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ned, utan förs över till en kalla fall-grupp. Helt så är det inte: förundersökningen om Palmemordet lades ned 2020, och Stuvkällarmordet lades ned 2023 eftersom brottet var preskriberat.
Kan en frikänd person dömas i efterhand?
Ja, genom resning. Högsta domstolen kan riva upp en frikännande dom om ny bevisning kommer fram. Det skedde 2022 i fallet med Malin Lindström, 16 år, som försvann i Husum utanför Örnsköldsvik i november 1996.
En man hade frikänts för mordet. År 2020 tog Nationellt forensiskt centrum (NFC) fram en ny dna-profil, och Högsta domstolen beviljade resning. Hovrätten dömde mannen för mord i juli 2022, 26 år efter brottet.
Hur löses kalla fall?
Ett kallt fall kommer vidare genom ny forensisk bevisning, till exempel dna-spår, eller genom nya vittnesuppgifter, enligt polisen i region Mitt. Förutsättningen är ofta att spår från brottsplatsen har sparats. I äldre ärenden finns bevisningen inte alltid kvar.
Dna-analys och dna-registret
Enligt polisens kriminaltekniker i region Mitt fanns dna-tekniken inte före 1991, och registersökning blev möjlig först 1999. Spår som säkrades på en brottsplats på 1980-talet kan därför i dag analyseras med metoder som inte fanns när brottet begicks.
Familjesökning
Sedan 2019 får polisen göra familjesökningar i sitt eget dna-register. Spår från en okänd gärningsperson jämförs då med alla personer i registret, för att hitta en nära släkting. En våldtäkt på en nioårig flicka i Billdal 1995 klarades upp på det sättet.
Dna-baserad släktforskning
Sedan den 1 juli 2025 får polisen använda dna-baserad släktforskning i utredningar om mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn. Spåret jämförs med dna-profiler i släktforskningsdatabaser för att hitta släktingar till den som lämnat det. Metoden får bara användas efter beslut av en åklagare.
Metoden användes första gången i en pilotstudie. Dubbelmordet på Åsgatan i Linköping den 19 oktober 2004, där en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna knivhöggs till döds, klarades upp 2020.
Daniel Nyqvist dömdes för båda morden 16 år efter dådet.
Efter lagändringen ledde metoden polisen till en misstänkt i dubbelmordet i Brattås 2005. En man dömdes i tingsrätten i september 2026 för medhjälp till morden, men domen har överklagats och har inte vunnit laga kraft.
Metoden kräver mer dna, och av högre kvalitet, än en vanlig analys. Polisen i Västsverige konstaterade 2025 att materialet inte räcker i flera av deras kalla fall.
Tips från allmänheten
Nya vittnesuppgifter är den andra vägen framåt. Kalla fall-grupperna efterlyser tips på polisen.se och i sociala medier. Ett minne som verkat oviktigt kan vara det som saknas i en utredning.
Hur lämnar man tips om ett kallt fall?
Tips lämnas i första hand via tipsformuläret på polisen.se. Den som inte kan använda formuläret ringer 114 14 och säger “tips” till talsvaret. Pågår ett brott ringer du 112.
Polisen tar emot tips även om fall som inte finns publicerade. Skilj på det du själv har sett eller hört och det du tror att saken handlar om.
Kalla Fall Sverige tar inte emot tips och kan inte föra uppgifter vidare till polisen. Har du synpunkter på något vi har skrivit, eller hittat ett fel, är du välkommen att kontakta oss.
Vanliga frågor
Vad är ett kallt fall?
Ett kallt fall är enligt polisen ett ouppklarat fall av dödligt våld, det vill säga mord eller dråp, där polisen inte har kunnat komma vidare trots att den gjort allt den bedömt kunde lösa fallet. Fallet förs då över till en särskild utredningsgrupp.
Preskriberas mord i Sverige?
Nej, inte om brottet begicks den 1 juli 1985 eller senare av någon som var minst 21 år. Sedan den 2 januari 2022 gäller gränsen 18 år, men bara för brott som inte redan var preskriberade då. Mord som begicks före den 1 juli 1985 är preskriberade. För den som var under 18 år vid mordet gäller en preskriptionstid på 25 år sedan den 1 april 2025.
Hur många kalla fall finns det i Sverige?
Det finns ingen officiell nationell siffra. Polisens nationella operativa avdelning uppgav 2018 att det fanns cirka 630 olösta mord i Sverige, och SVT angav 2024 cirka 800 kalla fall sedan 1985. Kalla fall-gruppen i Stockholm hade 229 olösta mord i januari 2026.
Vem utreder kalla fall?
Polisregionerna, i särskilda kalla fall-grupper. I Stockholm heter gruppen officiellt Grova brott 3. Hösten 2022 hade sex av sju polisregioner en sådan grupp.
Kan en nedlagd mordutredning tas upp igen?
Ja. Enligt Åklagarmyndigheten kan en nedlagd förundersökning återupptas om ny bevisning kommer fram. Även en frikännande dom kan rivas upp genom resning, vilket skedde i fallet med Malin Lindström 2022.
Hur lämnar jag tips om ett kallt fall?
Via polisens tipsformulär på polisen.se eller på telefon 114 14. Pågår ett brott ringer du 112. Polisen tar emot tips även om fall som inte finns publicerade.
Källor
Polisen och andra myndigheter
Kalla fall – olösta mord och dråp (öppnas i ny flik)
Polismyndigheten
Styrker: Polisens definition av ett kallt fall, att fallen förs över till en särskild utredningsgrupp, att ny information kan komma från kriminaltekniken eller allmänheten och att bara ett urval av fallen publiceras.
Forensisk bevisning – eller nya vittnesuppgifter (öppnas i ny flik)
Polismyndigheten, 27 oktober 2025
Styrker: Att det saknas en fast tidsgräns för när ett fall blir kallt, att region Mitt hade 42 kalla fall, att dna-tekniken kom 1991 och registersökningen 1999 och att bevisning inte alltid sparas.
Håller kalla fall varma (öppnas i ny flik)
Tidningen Svensk Polis, 21 oktober 2016
Styrker: Att det 2016 saknades en klar definition av kallt fall, att arbetet såg olika ut i landet och uppskattningen om cirka 500 kalla fall 1985–2015.
Om utredningen läggs ner (öppnas i ny flik)
Åklagarmyndigheten
Styrker: Att en nedlagd förundersökning kan återupptas om ny bevisning kommer fram.
Polisen tillåts använda släktforskning för att lösa vissa grova brott (öppnas i ny flik)
Polismyndigheten, 19 maj 2025
Styrker: Att dna-baserad släktforskning är tillåten sedan den 1 juli 2025 vid mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn, att dubbelmordet i Linköping löstes i en pilotstudie och att metoden kräver mer dna av högre kvalitet.
Dödligt våld i Sverige sedan 1990 (öppnas i ny flik)
Brottsförebyggande rådet (Brå), 16 maj 2024
Styrker: Att andelen uppklarade fall av dödligt våld låg på 80–90 procent 1990–2010 och sedan sjunkit till knappt 70 procent, och att 26 procent av det dödliga våldet i kriminell miljö 2018–2021 klarats upp.
Konstaterade fall av dödligt våld 2025 (öppnas i ny flik)
Brottsförebyggande rådet (Brå), 31 mars 2026
Styrker: Att 84 fall av dödligt våld konstaterades 2025.
Tipsa polisen (öppnas i ny flik)
Polismyndigheten
Styrker: Hur man lämnar tips via formulär eller 114 14, och att man ska skilja på vad man sett och vad man tror.
Domar och offentliga handlingar
Brottsbalk (1962:700), 35 kap. Om preskription (öppnas i ny flik)
Sveriges riksdag
Styrker: Att brott med livstids fängelse och dråp är undantagna från preskription enligt 35 kap. 10 §, utom när gärningspersonen var under 18 år.
Prop. 2009/10:50 Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott (öppnas i ny flik)
Regeringen, 5 november 2009
Styrker: Att preskriptionen för mord och dråp avskaffades 2010 för vuxna gärningspersoner, att åldersgränsen då var 21 år och att den längsta preskriptionstiden för yngre var 15 år.
Sveriges riksdag, 11 november 2021
Styrker: Att åldersgränsen sänktes från 21 till 18 år den 2 januari 2022 och att den nya regeln gäller brott som inte var preskriberade då.
Betänkande 2024/25:JuU22 En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (öppnas i ny flik)
Sveriges riksdag, 20 februari 2025
Styrker: Att den nya preskriptionslagen gäller från den 1 april 2025 och att preskriptionstiden för mord begånget av någon under 18 år blir 25 år.
Rättegångsbalk (1942:740), 23 kap. Om förundersökning (öppnas i ny flik)
Sveriges riksdag
Styrker: Att en förundersökning ska läggas ned när det inte längre finns anledning att fullfölja den.
26 år gammalt mord prövas på nytt efter resning (öppnas i ny flik)
Högsta domstolen, 30 maj 2022
Styrker: Att Högsta domstolen beviljade resning till nackdel för en frikänd person efter ny dna-bevisning.
Etablerade medier
Familjesökning hjälpte polisen hitta två okända gärningspersoner (öppnas i ny flik)
SVT, 28 december 2019
Styrker: Vad familjesökning är, att den blev tillåten 2019 och att en våldtäkt i Billdal 1995 klarades upp med metoden.
Dubbelmordet i Linköping: 37-åringen döms för mord till rättspsykiatrisk vård (öppnas i ny flik)
SVT, 1 oktober 2020
Styrker: Att Daniel Nyqvist greps i juni 2020 efter träffar i en databas för dna-släktforskning och dömdes för två mord 16 år efter dådet.
Anhöriga till dubbelmördarens offer överklagar inte (öppnas i ny flik)
SVT, 23 oktober 2020
Styrker: Att domen i Linköpingsfallet inte överklagades och att morden begicks på Åsgatan den 19 oktober 2004.
44-åringen döms till fem års fängelse för mordet på Malin Lindström (öppnas i ny flik)
SVT, 19 juli 2022
Styrker: Att Nationellt forensiskt centrum tog fram en ny dna-profil 2020 och att hovrätten dömde en man för mordet på Malin Lindström 1996.
Mördarens överklagan avslås – Malin Lindströms pappa: 'Lättad' (öppnas i ny flik)
SVT, 13 september 2022
Styrker: Att Högsta domstolen inte gav prövningstillstånd och att domen står fast.
Förundersökning om mordet i tygbutiken Stuvkällaren läggs ned (öppnas i ny flik)
SVT, 27 mars 2023
Styrker: Att förundersökningen om Stuvkällarmordet lades ned eftersom den som kunde misstänkas var 17 år vid mordet.
Man döms för medhjälp till morden i Brattås (öppnas i ny flik)
SVT, 9 september 2026
Styrker: Att tingsrätten dömde en man för medhjälp till morden i Brattås efter dna-baserad släktforskning, och att domen ska överklagas.
Stockholmspolisen storsatsar – ska lösa fler kalla mordfall (öppnas i ny flik)
SVT, 11 juni 2020
Styrker: Att Stockholms kalla fall-grupp officiellt heter Grova brott 3 och att alla tänkbara åtgärder ska vara utredda innan ett fall hamnar där.
Kalla fall-gruppen växer – flera hundra mord på deras bord (öppnas i ny flik)
Sveriges Radio, 27 januari 2026
Styrker: Att kalla fall-gruppen i Stockholm arbetar med 229 olösta mord och att ett 50-tal till är på väg in.
Alla polisregioner har "Kalla fall-grupp" – utom polisregion Öst (öppnas i ny flik)
SVT, 10 november 2022
Styrker: Att sex av sju polisregioner hade en kalla fall-grupp hösten 2022.
30-tal olösta mord i Bergslagen – kalla fall-gruppen igång igen efter paus (öppnas i ny flik)
SVT, 19 mars 2025
Styrker: Att region Bergslagen har ett 30-tal kalla fall och att gruppen pausades under ett år för gängutredningar.
Nya dna-lagen på plats: Knappt någon nytta för polisens kalla fall i Västsverige (öppnas i ny flik)
SVT, 29 juni 2025
Styrker: Att det finns ett tiotal kalla fall i Halland och omkring hundra i Västra Götaland, och att dna-materialet inte räcker i alla ärenden.
Så jobbar polisens Kalla Fall-grupp (öppnas i ny flik)
Sveriges Radio, 19 april 2018
Styrker: Att kalla fall-gruppen i region Väst 2018 hade 46 ärenden och sju medarbetare.
Klart: Polisen får använda dna-baserad släktforskning vid vissa brott (öppnas i ny flik)
SVT, 26 februari 2025
Styrker: Att riksdagen röstade igenom lagändringen och att polisen kan söka efter gärningspersoner i släktforskningsdatabaser.
Kalla fallen ökar – 630 olösta mord i landet (öppnas i ny flik)
SVT, 24 december 2018
Styrker: Att polisens nationella operativa avdelning 2018 uppgav cirka 630 olösta mord i Sverige.
SVT, 6 augusti 2024
Styrker: Att SVT 2024 angav cirka 800 kalla fall nationellt sedan 1985.
Om texten
- Skriven av
- Martin Andersson, Legitimerad psykolog och skribent
- Publicerad
Martin Andersson är legitimerad psykolog med inriktning mot rättspsykologi och en av grundarna av Kalla Fall Sverige. Han står för analysen bakom fallen.
Har du hittat ett fel eller har du synpunkter? Kontakta redaktionen. Så arbetar vi med källor och rättelser: redaktionspolicy.
Fall i texten
MordÅr 2005Akt 008 · Brattås
Dubbelmordet på Tor och Gerd i Brattås 2005: En man är dömd, men domen är överklagad
Tor Öberg och Gerd Wiklund mördades i Brattås 2005. En man dömdes 2026 för medhjälp till morden och friades för mordet i sig. Domen är överklagad.
Koppling: Fallet var olöst i 21 år innan dna-baserad släktforskning ledde polisen till en misstänkt. Tingsrättens dom har överklagats.
MordÅr 2005Akt 002 · Göteborg
Mordet på Marie Johansson i Göteborg 2005: Varför åtalades ingen trots DNA-spåren?
Marie Johansson, 36, mördades i tygaffären Stuvkällaren i Göteborg 2005. En kvinna knöts 2023 till brottsplatsen med DNA, men brottet var preskriberat.
Koppling: En kvinna identifierades med dna 2023, men brottet var preskriberat eftersom hon var 17 år vid mordet.
MordÅr 1984Akt 011 · Solna
Mordet på Catrine da Costa: Vad hände sommaren 1984?
Catrine da Costa sågs senast i Kungsträdgården i juni 1984. Hennes styckade kropp hittades i Solna. Mordet är olöst och preskriberat sedan 2009.
Koppling: Mordet begicks före den 1 juli 1985 och kan inte längre leda till åtal.
Fler artiklar
- Utredningsmetoder
Vad är en gärningsmannaprofil?
En gärningsmannaprofil är en bedömning av vilken typ av person som kan ha begått ett brott. Så arbetar polisens gärningsmannaprofilgrupp, så användes profiler i svenska fall och det här säger forskningen.
