Dubbelmordet på Tor och Gerd i Brattås 2005

Dubbelmordet på Tor och Gerd i Brattås 2005

2024-05-24 Martin

Ett olöst fall som fortfarande gäckar polisen

Torsdagen den 2 juni 2005 gjorde Barbro Öberg en fruktansvärd upptäckt när hon besökte sin pappas gård i Brattås utanför Härnösand. Efter att ha blivit orolig över att inte ha fått kontakt med sina föräldrar hittade hon först Gerd Wiklund, 67 år, död i ladugården. Senare samma dag, efter flera timmars letande, påträffades även Barbros pappa Tor Öberg, 70 år, gömd under en hög med kläder i samma byggnad. Dubbelmordet som skakade det lilla samhället Brattås har gått olöst i nästan två decennier, och har blivit ett av Sveriges mest omtalade kalla fall.

Enligt polisens utredning mördades Tor och Gerd sannolikt den 31 maj 2005, två dagar innan de hittades. Båda hade utsatts för kraftigt våld mot huvudet, och det misstänkta mordvapnet - en yxa som tillhörde Tor - saknades från fastigheten. Att yxan kom från gården kan tyda på att gärningsmannen antingen kände till stället eller agerade i stundens hetta.

Brottsplatsen och de första ledtrådarna

Brattås ligger avlägset utanför Härnösand, vilket troligen bidrog till att det dröjde innan morden upptäcktes. Paret Öberg levde ett stillsamt liv på sin gård, och inget tydde på att de skulle ha några fiender som ville dem illa.

Vid genomsökningen av brottsplatsen gjorde polisen flera intressanta fynd. Tors plånbok med 10 000 kronor i kontanter låg orörd i huset, vilket talade emot rån som motiv. Däremot saknades en dokumentportfölj och Gerds handväska, som senare hittades dumpade i närheten. Detta kan tyda på att gärningsmannen letade efter något specifikt eller försökte få brottet att se ut som ett rån.

Ett märkligt faktum var att någon hade försökt ta ut pengar med Gerds bankkort i en bankomat nära polishuset i Härnösand - ett ovanligt riskfyllt beteende för en mördare. Det hela kändes jävligt amatörmässigt, enligt utredare som arbetat med fallet.

Vid den tekniska undersökningen hittades DNA-spår som antogs tillhöra gärningsmannen. Polisen säkrade även två olika skoavtryck inne i huset - ett från en Reebok-sko i storlek 44-45 och ett annat från en tyskproducerad sko av märket Victory i storlek 38. Victory-skor såldes inte i svenska butiker 2005, vilket är en intressant detalj. Skospåren kunde inte kopplas till någon i offrens bekantskapskrets.

Den inledande polisutredningen - en felsökande process

Efter upptäckten drogs en omfattande polisutredning igång. Trots avsevärda resurser och ansträngningar lyckades man inte identifiera någon gärningsman. DNA-profilen som hittats på platsen jämfördes med omkring 800 personer, men utan resultat. Detta tyder på att gärningsmannen sannolikt inte fanns i polisens register.

Polisens arbete har dock inte varit utan kritik. Jan-Ola Nordin, som tog över som ledande utredare fyra år efter morden, har antytt att värdefull tid kan ha gått förlorad i början av utredningen. Bland annat dröjde det hela åtta dagar innan Rikskriminalen kopplades in, vilket många ansåg var på tok för sent för ett så komplext fall.

Kriminologen Leif GW Persson har också kritiserat utredningen och menat att man kanske fokuserade för mycket på DNA-spåret och därmed missade andra viktiga åtgärder. “Man blev liksom besatt av DNA:t och glömde bort vanligt hederligt polisarbete,” har han uttryckt i intervjuer.

De viktiga vittnesmålen

Den röda Volvon

En av de mest intressanta ledtrådarna i fallet är observationen av en röd Volvo 740 av combimodell vid Tor Öbergs gård på morddagen. Två oberoende vittnen har berättat att de såg en sådan bil vid två olika tillfällen den 31 maj 2005.

I september 2024 kom ett nytt tips som pekade ut en person som kände Tor Öberg och ägde eller använde en röd Volvo 740 vid tiden för mordet. Denna person hade dessutom en kriminell bakgrund. Polisen har nyligen förhört personen i samband med den återupptagna utredningen. Leif GW Persson har uttalat sig om denna ledtråd och anser att den röda bilen är en central pusselbit i mordgåtan.

Den blå amerikanska bilen

Ett annat vittnesmål berättar om en blå amerikansk bil, troligen en Valiant eller Dodge från mitten av 1960-talet, som sågs på uppfarten till gården den 31 maj 2005. Vittnet observerade även två personer i bilen, varav en hade kort hår och den andra något längre. Bilen uppgavs ha svensk registrering.

Polisen har tidigare efterlyst personerna i denna bil, som kan ha gjort viktiga iakttagelser. Detta vittnesmål antyder att det kan ha funnits fler än en potentiell gärningsman eller ytterligare vittnen på platsen när morden begicks.

Fantombilden

I december 2009, fyra och ett halvt år efter mordet, skapades en fantombild av en medelålders man som hade setts nära brottsplatsen. Bilden baserades på vittnesuppgifter om en man som hade observerats i samband med en röd bil i området på morddagen.

Fantombilden offentliggjordes inte direkt utan visades först för olika vittnen. Det är oklart varför polisen valde att vänta så länge med att skapa fantombilden, och ännu längre med att offentliggöra den. Trots detta har bilden hittills inte lett till några avgörande genombrott i utredningen.

Det mystiska anonyma brevet

Under sin research för podcasten “I brottets spår” mottog journalisten Anna Wikner ett anonymt brev med information om Brattåsmorden. Brevet ansågs så pass intressant att polisen kontaktade Wikner för att få ta del av det. Men Wikner valde att inte överlämna brevet med hänvisning till källskyddet.

Enligt Wikner hade avsändaren använt en gammal skrivmaskin och möjligen torkat av frimärket, vilket tyder på att personen var angelägen om att förbli anonym. Brevskrivaren ska ha beskrivit mordet i detalj, vilket väckte polisens intresse.

Detta brev utgör en potentiell nyckel till att lösa fallet, men innehållet förblir hemligt för allmänheten och polisen. Situationen belyser det svåra dilemma som kan uppstå när journalistisk etik och källskydd hamnar i konflikt med brottsutredningars behov av information.

Tre möjliga motiv

Utredarna inom kalla fall-gruppen arbetar med minst tre möjliga motivbilder till morden, även om dessa inte har offentliggjorts i detalj:

  1. Ekonomiskt motiv: Trots att Tors plånbok med kontanter fanns kvar, kan andra värdesaker eller dokument ha varit målet. Det faktum att någon försökte använda Gerds bankkort pekar i denna riktning.

  2. Personlig konflikt: Någon form av osämja eller konflikt kan ha legat bakom dådet. Detta stöds av mordets brutalitet och det faktum att Tor Öbergs kropp gömdes, vilket kan tyda på en personlig koppling.

  3. Missriktad hämnd eller förväxling: En teori är att gärningsmannen kan ha trott att Tor eller Gerd var någon annan, eller att gården användes för aktiviteter som gärningsmannen ville stoppa.

Informationen i det anonyma brevet som Anna Wikner fick skulle potentiellt kunna belysa något av dessa motiv ytterligare, men dess innehåll är fortfarande okänt för utredarna.

DNA-teknikens framsteg ger nytt hopp

Under hösten 2024 har fallet fått nytt liv då polisens kalla fall-grupp i norra regionen har tagit över utredningen av dubbelmordet i Brattås. Polisen har signalerat att fallet nu har högsta prioritet, under kodnamnet “Brattås prio 1”.

En viktig faktor i den förnyade utredningen är de framsteg som gjorts inom forensisk teknik, särskilt DNA-analys. En ny lagstiftning som förväntas träda i kraft under 2025 kommer att möjliggöra användningen av DNA-släktforskning i kalla fall, något som tidigare inte varit tillåtet i Sverige.

DNA-släktforskning innebär att man jämför DNA-profiler från brottsplatser med DNA i offentliga släktforskningsdatabaser för att identifiera potentiella släktingar till gärningsmannen. Genom släktträdsanalys kan man sedan ringa in möjliga gärningsmän. Metoden har använts med framgång i USA och har nyligen hjälpt till att lösa dubbelmordet i Linköping från 2004.

I Brattåsutredningen samarbetar polisen med DNA-släktforskaren Peter Sjölund, som tidigare arbetade med att lösa Linköpingsfallet. Det är värt att notera att polisen redan under den initiala utredningen identifierade ett 20-tal personer som var släkt med det DNA som hittades på brottsplatsen, vilket ger ytterligare hopp om att DNA-släktforskning nu kan leda till ett genombrott.

“Det känns som att vi äntligen kan få ett avslut på det här jävla fallet,” säger en polis som arbetar med utredningen. “DNA-tekniken har gått så ofantligt framåt sedan 2005, och nu med den nya lagen kommer vi kunna göra saker som inte var möjliga tidigare.”

Nya insatser och förhoppningar

I september 2022 besökte utredare från kalla fall-gruppen brottsplatsen i Brattås för en genomgång av området och för att få en bättre känsla för platsen. Detta är en standardåtgärd när en ny grupp utredare tar över ett gammalt fall.

Det nya tipset från september 2024 om en person med koppling till en röd Volvo 740 har lett till förnyade förhör. Personen ifråga kände Tor Öberg och hade en kriminell bakgrund, vilket gör tipset särskilt intressant.

Anhöriga till offren, särskilt dottern Barbro, har upprepade gånger vädjat om nya tips och uttryckt en stark önskan om att få ett avslut. “Någon eller några där ute vet något,” har Barbro sagt i intervjuer. “Det kan vara småsaker som känns obetydliga för den som vet, men som kan vara avgörande för utredningen.”

Allmänhetens intresse och teorier

Dubbelmordet i Brattås har väckt stort intresse bland allmänheten och har behandlats i flera true crime-poddar och TV-program:

På onlineforum som Flashback finns omfattande diskussioner och teorier om Brattåsmorden. Dessa varierar från välgrundade analyser baserade på offentlig information till mer spekulativa teorier utan konkret stöd.

Intresset för fallet har bidragit till att hålla det aktuellt i allmänhetens medvetande, vilket ibland kan generera nya tips eller perspektiv. Samtidigt kan ryktesspridning och felaktig information försvåra utredningsarbetet.

Tidslinje över händelserna

De anhörigas kamp för rättvisa

För Tor Öbergs dotter Barbro och andra anhöriga har de senaste 19 åren varit en ständig kamp för att få rättvisa för Tor och Gerd. Barbro har vid flera tillfällen framträtt i media för att hålla fallet levande och uppmuntra människor att komma fram med information.

“Det är som att leva i ett limbo,” har Barbro uttryckt i intervjuer. “Man kan inte gå vidare fullt ut när man inte vet vem som gjorde det och varför. Det finns alltid en tanke i bakhuvudet - finns denne person fortfarande där ute? Kan de göra det igen?”

Hon har också uttryckt en stark övertygelse om att det finns mer information om mordet som ännu inte kommit fram. “Jag tror att det finns folk som vet mer än vad de har berättat. Det kanske känns skrämmande att komma fram, men polisen kan ju ta emot tips anonymt.”

Vad nästa fas i utredningen kan innebära

Med den nya lagstiftningen om DNA-släktforskning som förväntas träda i kraft under första halvåret 2025 öppnas nya möjligheter för utredarna. I kombination med det nyligen inkomna tipset om personen med den röda Volvon och det fortsatta arbetet med att gå igenom äldre material med nya ögon, finns det skäl att tro att fallet kan få en lösning.

DNA-släktforskaren Peter Sjölund har i intervjuer uttryckt optimism kring möjligheterna att lösa äldre fall med den nya tekniken. Efter framgången med Linköpingsfallet har han identifierat ett antal olösta mordfall i Sverige som skulle kunna lösas med liknande metoder, och Brattåsfallet står högt på den listan.

Jan-Ola Nordin, som tidigare arbetade med utredningen, har också uttryckt försiktig optimism: “Med nya ögon som ser på materialet och med nya tekniska möjligheter finns det absolut anledning till hopp. Men det kräver också hårt och metodiskt arbete.”

Betydelsen av ett genombrott

Ett eventuellt genombrott i Brattåsutredningen skulle inte bara innebära rättvisa för Tor Öberg och Gerd Wiklund, utan skulle också ha betydelse för polisens arbete med andra kalla fall i Sverige. Framgångsrik användning av DNA-släktforskning i detta högprofilerade fall skulle kunna bana väg för liknande insatser i andra olösta fall.

För invånarna i Brattås och områdena runt Härnösand skulle en lösning också kunna ge ett avslut på en mörk period i ortens historia. Många lokalinvånare har brottats med tanken att en mördare kan ha gått fri ibland dem i nästan två decennier.

“Det finns fortfarande folk som är rädda för att vara ensamma i sina hus här ute,” berättar en granne till mordplatsen. “Det snackas om det här varenda gång det blir mörkt på hösten. Det är som om bygden har ett öppet sår som inte läker.”

Spåren som kan leda till en lösning

Av alla spår som finns i utredningen är det några som tycks ha särskilt stor potential att leda till en lösning:

  1. DNA-spåret: Med den nya lagstiftningen och tekniken för DNA-släktforskning kan detta bli nyckeln till att identifiera gärningsmannen.

  2. Vittnesuppgifterna om den röda Volvon: Två oberoende vittnen har sett en röd Volvo 740 vid Tors gård på morddagen, och det nya tipset om en specifik person med koppling till en sådan bil är mycket intressant.

  3. Skospåren: De två distinkta skospåren av olika storlek, varav ett från en sko som inte såldes i Sverige, kan ge viktiga ledtrådar om gärningsmännens identitet och antal.

  4. Det anonyma brevet: Även om innehållet förblir okänt för polisen, kan det anonyma brevet som Anna Wikner mottog innehålla information som kan leda utredningen framåt om avsändaren någon gång väljer att kontakta polisen direkt.

En nystart för utredningen

Polisens kalla fall-grupp i norra regionen, som nu tar sig an dubbelmordet i Brattås, jobbar efter principen “tid + teknik = sanning”. Deras approach är att kombinera ett grundligt och metodiskt arbete med den senaste tekniken för att kunna lösa fall som tidigare ansetts olösbara.

“Fan, vi börjar verkligen på ny kula,” säger en utredare involverad i det återupptagna fallet. “Det handlar om att gå tillbaka till grunderna och samtidigt använda allt vad modern teknik har att erbjuda. Vi ska inte fastna i gamla tankespår utan verkligen se på materialet med fräscha ögon.”

Med den nya prioriteringen av fallet, tillgång till modern teknik och ett fortsatt intresse från allmänheten finns det anledning att tro att sanningen om vad som hände Tor Öberg och Gerd Wiklund den 31 maj 2005 till slut kan komma fram.

För många är det på tiden att dubbelmordet i Brattås får sin lösning, inte minst för de anhöriga som väntat i nästan två decennier på att få veta vem som tog livet av deras nära och kära - och varför.

Sveriges Radio P4 rapporterade i juni 2022 att den nya Kalla fall-gruppen skulle ta sig an utredningen efter sommaren.