Mordet på Marie Johansson i Göteborg 2005: Varför åtalades ingen trots DNA-spåren?

Vad hände med Marie Johansson?

Marie Johansson mördades i tygaffären Stuvkällaren på Kyrkogatan i centrala Göteborg, troligen kvällen den 13 oktober 2005.

Enligt Göteborgs-Posten befann hon sig ensam i butiken vid stängningsdags när en kvinna trängde sig in och högg henne med ett vasst föremål.

Butikens ägare hittade Marie Johansson död morgonen därpå, den 14 oktober 2005.

Polisen säkrade DNA-spår, fingeravtryck och vittnesuppgifter redan i den första utredningen, men ingen gärningsperson kunde pekas ut.

I februari 2023, nästan 18 år senare, fick polisen en DNA-träff mot en kvinna som var 17 år hösten 2005. Träffen kunde ändå inte leda till åtal, eftersom brottet redan var preskriberat.

Åklagaren lade ner förundersökningen den 27 mars 2023, utan att skuldfrågan prövats i domstol.

Fallet finns i arkivet över kalla fall i Sverige.

Vem var Marie Johansson?

Marie Johansson var 36 år och arbetade som butiksbiträde i tygaffären Stuvkällaren på Kyrkogatan i centrala Göteborg.

Hennes mamma, Christina Borén Johansson, har beskrivit henne som lugn, sansad och omtänksam.

Enligt Göteborgs-Posten var sömnad Maries stora intresse, och hon drömde om att en dag starta en egen ateljé.

Vid tiden för mordet skulle hon bli faster för andra gången och hade redan börjat planera vad hon skulle sy till barnet.

När och var inträffade händelsen?

Mordet inträffade i tygaffären Stuvkällaren på Kyrkogatan i centrala Göteborg.

Enligt Aftonbladet skedde det troligen en torsdag, den 13 oktober 2005. Enligt Göteborgs-Posten skulle Marie Johansson stänga butiken vid 18-tiden när hon attackerades.

Ingen annan källa anger klockslaget.

En övervakningskamera på en byggnad mitt emot butiken fångade en kvinna i rosa byxor på bild i samband med händelsen, enligt Aftonbladet.

Enligt Göteborgs-Posten gick hon i riktning mot Östra Hamngatan när bilden togs.

Hur såg tidslinjen ut?

Datum och tid	Händelse	Källa eller säkerhetsgrad
13 oktober 2005, ca kl. 18	Marie Johansson attackeras i butiken	Vittnesuppgift
14 oktober 2005	Hon hittas död av butiksägaren	Bekräftad
27 april 2006	TV3 visar polisens övervakningsbilder	Bekräftad
2008	Första fantombilden tas fram	Vittnesuppgift
2016	Ny kalla fall-grupp bildas, omkring 300 kvinnor DNA-testade	Bekräftad
2 oktober 2018	DNA-baserade fantombilder presenteras	Bekräftad
Slutet av 2022	Kvinnan grips misstänkt för stöld på Ikea	Bekräftad
6 februari 2023	DNA-träffen blir offentlig	Bekräftad
27 mars 2023	Förundersökningen läggs ner, brottet preskriberat	Bekräftad
8 februari 2026	TV4 rapporterar om fallet och uppger att preskriptionstiden senare förlängts	Bekräftad

När hittades Marie Johansson?

Butiksägaren hittade Marie Johansson död på morgonen den 14 oktober 2005, enligt Göteborgs-Posten, Expressen, Sveriges Radio och Aftonbladet.

TV4 skrev i februari 2026 i stället att kroppen hittades redan den 13 oktober 2005, samma dag som mordet. Ingen annan källa stödjer den uppgiften.

När blev fallet ett kallt fall?

Polisregion Väst bildade 2016 en ny kalla fall-grupp som tog sig an utredningen, enligt TV4.

Gruppens chef Anders Eriksson var med från starten och hade enligt Expressen arbetat nära fallet sedan 2012. Kriminalinspektör Peter Thylén ledde utredningen, enligt Göteborgs-Posten 2016.

Hur har polisen utrett fallet?

Utredningen kretsade under lång tid kring omfattande DNA-topsning av kvinnor i det ålderspann vittnena angav.

Hur användes DNA-testning i utredningen?

Polisen DNA-testade successivt fler kvinnor: omkring 300 år 2016 enligt Göteborgs-Posten, omkring 650 år 2018 och 692 personer fram till mars 2023 enligt Expressen. Drygt tusen tips utreddes totalt.

Två DNA-familjesökningar gjordes, 2019 och 2022.

Båda gav träff på ett syskon till den kvinna som senare pekades ut, men syskonet avfördes från listan eftersom vittnesuppgifterna entydigt pekade mot en kvinna med mörkt hår i åldern 20 till 35 år, enligt åklagare Ulrika Åberg.

Hösten 2022 deltog utredningen i ett pilotprojekt med Uppsala universitet för DNA-baserad åldersbestämning.

Analysen pekade mot en gärningsperson på 22,7 år, plus minus två år, vilket inte heller ledde utredningen till den kvinna som var 17 år 2005.

Vad ledde till genombrottet 2023?

Genombrottet kom via ett rutinbeslut. Den 30 januari 2023 höll förundersökningsledaren Alexander Malmgren en föreläsning om vikten av DNA-topsning.

Efteråt berättade en utredare om ett Ikea-ärende där det inte fattats något beslut om topsning, och Malmgren fattade beslutet, enligt Omni som hänvisar till DN.

Källorna går isär om när provet togs.

Göteborgs-Posten skriver att kvinnan topsades strax före jul 2022, i samband med att hon greps, medan Omni beskriver att beslutet om topsning fattades först den 30 januari 2023.

Några dagar senare kördes de nytillkomna DNA-profilerna mot Nationellt forensiskt centrums register. Fredagen den 3 februari 2023 fick polisen besked om en träff i Stuvkällarmordet.

Vilka fynd och bevis finns i fallet?

De viktigaste fynden är DNA-spåren från brottsplatsen, fingeravtrycket på kassaapparaten, hårtussarna vid kroppen och de blodiga fotspåren i butiken.

Vilka DNA-spår och fingeravtryck hittades?

Polisen säkrade DNA från kvinnan på sex platser i butiken.

Enligt Expressen gäller det insidan av dörrhandtaget och låsvredet vid entrén, bänken vid kassan, två fingervantar på golvet, en tygsax och en tygbit på ett skärbord.

Kvinnans fingeravtryck återfanns också på kassaapparaten. Åklagare Ulrika Åberg har sagt att det, mot bakgrund av fyndet, av allt att döma handlar om ett rånmord.

Vad visade hårtussarna och fotspåren?

Tre hårtussar hittades intill kroppen, varav en på ett tyg med girafftryck. De visade sig komma från den misstänkta kvinnan och tyder enligt Sveriges Radio på att Marie Johansson gjorde motstånd.

Blodiga fotspår i butiken visar gärningspersonens rörelser efter dådet, enligt DN.

Vilka fantombilder togs fram?

En första fantombild togs fram 2008, en handritad blyertsteckning baserad på vittnesuppgifter om en person som betett sig konstigt i butiken timmar före mordet.

Polisen bedömde senare bilden som osäker.

Den 2 oktober 2018 presenterade polisen två nya fantombilder, framtagna av ett amerikanskt företag för omkring 36 000 kronor utifrån DNA från brottsplatsen.

Bilderna visade hur den misstänkta kunde ha sett ut 2005 och vid tillfället för publiceringen, enligt Expressen. Det var första gången tekniken användes i Sverige.

Vilka vittnesuppgifter har lämnats?

De viktigaste vittnesuppgifterna gäller en kvinna som bad om skjuts i anslutning till brottet, och iakttagelser av en person som betett sig konstigt i butiken timmar tidigare.

Vem sågs vid platsen samma kväll?

Ett vittne uppgav för polisen att en kvinna frågade om skjuts i anslutning till brottet. Vittnet nekade skjuts, men lade märke till att kvinnan hade rosa byxor och ett vitt skynke över byxorna.

När hon vände sig om såg vittnet att hon var blodig på baksidan av byxorna, enligt Göteborgs-Posten.

Vilka vittnesuppgifter bedömdes som osäkra?

Vittnen uppgav att en kvinna i rosa byxor och svart jacka betett sig konstigt och stirrat in i butiken vid 12-tiden på morddagen. Uppgiften låg till grund för den första fantombilden från 2008.

Polisen bedömde senare bilden som osäker, eftersom flera som lagt märke till kvinnan i butiken inte tyckte att bilden liknade henne, enligt Expressen.

Har någon misstänkts för brottet?

En kvinna, som var 17 år hösten 2005, knöts i februari 2023 till brottsplatsen genom en DNA-träff och ett matchande fingeravtryck på kassaapparaten. Hon har aldrig delgivits misstanke om brottet.

Enligt åklagare Ulrika Åberg är kvinnan inte delgiven någon misstanke eller liknande, eftersom mord som begås av någon under 18 år hade en preskriptionstid på 15 år.

Kvinnan har inte förhörts av polisen.

Kvinnan har aldrig åtalats eller dömts för mordet på Marie Johansson, och ingen rättegång om mordet har hållits.

Vad har åklagaren sagt om DNA-fynden?

Åberg har uttalat att kvinnans fingeravtryck fanns på kassaapparaten och att det, av allt att döma, handlar om ett rånmord. Hon har samtidigt varit tydlig med vad utredningen inte kan fastställa.

”Vi kan aldrig fastställa någon form av skuld”, har Åberg sagt till Göteborgs-Posten.

Efter en genomgång av utredningen har hon också konstaterat att inget tyder på att fler eller andra gärningspersoner varit inblandade.

Varför kunde hon inte förhöras eller åtalas?

Preskriptionstiden hindrar polisen från att vidta åtgärder mot kvinnan, enligt Åberg. Eftersom brottet är preskriberat har utredningen ingen laglig grund att kalla henne till förhör.

Anders Eriksson, chef för polisens kalla fall-grupp i region Väst, har sagt att kvinnans namn inte fanns i utredningens tidigare databas över namngivna personer, och att beskedet om DNA-träffen kom som en blixt från klar himmel.

Har kvinnan kommenterat misstankarna?

Kvinnan har knappt uttalat sig offentligt om misstankarna. Enligt Omni, som hänvisar till Expressen, förnekade hon inblandning i februari 2023 och svarade: ”Jag vet inte vilka rykten som sprids om mig.”

TV4 skrev i februari 2026 att hon aldrig har yttrat sig offentligt om mordet.

Vilka teorier finns om vad som hände?

Teorin nedan är inte fastställd.

Var mordet ett rån som gick fel?

Ja, enligt polisens och åklagarens bedömning. Kvinnans fingeravtryck fanns på kassaapparaten, där butikens dagskassa hade legat, enligt Expressen.

Redan 2006 var polisens teori att det rörde sig om ett rån som gick snett, enligt Aftonbladet.

Göteborgs-Posten skrev 2016 att gärningspersonen tog med sig dagskassan, uppgiven till 7 000 kronor, men ingen senare källa bekräftar summan.

Åklagare Ulrika Åberg har sagt att hon bedömer att det rör sig om en ensam gärningsperson, och att inget i utredningen ger stöd för att fler eller andra gärningspersoner varit inblandade.

Varför kunde mordet på Marie Johansson inte leda till åtal?

Brottet preskriberades eftersom den kvinna som pekades ut var 17 år 2005.

Mord har i normalfallet ingen preskriptionstid i Sverige, men vid tillfället gällde en preskriptionstid på 15 år för den som var under 18 år vid brottet, eftersom en sådan person inte kunde dömas till livstids fängelse, enligt Expressen.

Att ett brott är preskriberat betyder att åklagaren inte längre får väcka åtal. Det innebär inte att någon har befunnits skyldig, och inte heller att någon har friats.

Källorna går isär om exakt när preskriptionstiden löpte ut. En krönika i Expressen anger oktober 2020.

Aftonbladet skrev i september 2023 att preskriptionen inträffat ”nästan två år” innan DNA-träffen i februari 2023, vilket skulle peka mot våren 2021.

Ingen myndighetskälla har bekräftat vilket datum som stämmer.

Enligt en kommenterande text i Expressen gjorde oklara regler för DNA-registertopsning mellan 2006 och 2009 att kvinnan aldrig blev topsad i tid, trots att hon greps för andra brott under de mellanliggande åren.

Polis och åklagare tolkade reglerna olika, och Justitieombudsmannen slog i december 2009 fast en restriktiv linje för när registertopsning fick ske.

De två DNA-familjesökningarna, 2019 och 2022, hade kvinnans syskon bland träffarna men avförde personen eftersom vittnesuppgifterna pekade mot en gärningsperson på 20 till 35 år.

En DNA-baserad åldersbestämning hösten 2022 pekade mot en gärningsperson på 22,7 år, plus minus två år, vilket inte heller ledde utredningen till den kvinna som var 17 år 2005.

Genombrottet kom först i januari 2023, via ett orelaterat ärende om misstänkt stöld på Ikea, efter att preskriptionstiden redan hade löpt ut.

Vad är den senaste utvecklingen i fallet?

Åklagare Ulrika Åberg vill att preskriptionstiden på 15 år för unga mördare tas bort, enligt Sveriges Radio.

Kalla fall-chefen Anders Eriksson har sagt till Expressen att lagstiftningen bör ses över, och att det ska gå att åtala för mord även när gärningspersonen var 15 till 17 år och det gått mer än 15 år.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) uttalade i februari 2023 att en färdig utredning finns om att höja preskriptionstiden för mord begånget av minderåriga, från 15 till 25 år.

TV4 uppgav i februari 2026 att preskriptionstiden senare förlängdes till 25 år, utan att ange exakt datum eller lagrum för ändringen.

Uppgiften är kontrollerad mot riksdagens och regeringens egna publikationer. Riksdagen biföll den 26 februari 2025 justitieutskottets förslag i propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning, och lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025.

Brott som kan straffas med fängelse på livstid undantas därmed från preskription. Undantaget gäller dock inte om brottet har begåtts av en person som inte fyllt 18 år. För den som var under 18 år vid ett mord gäller i stället de ordinarie reglerna, vilket ger en preskriptionstid på 25 år.

Av övergångsbestämmelserna framgår att de nya reglerna tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, men inte om möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt de äldre bestämmelserna.

Kvinnan har sedan dömts för ett annat, orelaterat brott, i november 2025. Källorna beskriver ingen koppling mellan det brottet och mordet på Marie Johansson.

Vilka frågor återstår i utredningen?

Flera frågor är fortfarande obesvarade, trots ett tekniskt genombrott i utredningen.

Kan kvinnan någonsin ställas till svars?

Nej, inte för mordet på Marie Johansson. Så länge brottet är preskriberat kan polisen varken förhöra eller åtala henne, oavsett vilken bevisning som finns.

Varför sållades syskonet bort två gånger utan att leda till kvinnan?

Vittnesuppgifterna pekade mot en kvinna med mörkt hår i 20 till 35-årsåldern.

Utredningen gick igenom familjemedlemmarna till alla som fanns på träfflistorna och avförde dem som inte stämde med den beskrivningen.

Därför avfördes syskonet båda gångerna, enligt åklagare Ulrika Åberg.

Kommer preskriptionstiden att ändras retroaktivt för äldre fall?

Den nya preskriptionslagstiftningen trädde i kraft den 1 april 2025. Enligt dess övergångsbestämmelser tillämpas de nya reglerna även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, men inte om möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt de äldre bestämmelserna. Källorna säger inget därutöver om hur äldre fall ska hanteras.