Palmemordet – Mordet på Sveriges Statsminister Olof Palme 1986
2025-01-16 Martin
Den 28 februari 1986 inträffade en av Sveriges mest omskakande och tragiska händelser i modern tid. Statsminister Olof Palme sköts till döds på öppen gata i centrala Stockholm, vilket blev starten på en av de mest omfattande polisutredningarna i landets historia. Mordet har sedan dess gett upphov till otaliga teorier, misstankar och en fortsatt debatt om vad som verkligen hände den kvällen.
Kvällen som förändrade Sverige
Olof Palme hade tillsammans med sin fru Lisbet besökt biografen Grand i Stockholm för att se filmen “Bröderna Mozart”. Efter filmens slut, cirka klockan 23:00, lämnade paret biografen och promenerade söderut längs Sveavägen, på väg hem till sin bostad i Gamla stan. De hade valt att inte ha livvakter med sig, en vana som Palme ibland praktiserade för att kunna röra sig fritt bland allmänheten.
När paret passerade korsningen mellan Sveavägen och Tunnelgatan närmade sig en okänd man bakifrån. Två skott avlossades. Det första träffade Olof Palme i ryggen och blev omedelbart dödande. Det andra skottet snuddade vid Lisbet Palme. Gärningsmannen flydde snabbt från platsen via trapporna på Tunnelgatan och försvann in i natten.
De första minuterna efter mordet
Efter skotten samlades förbipasserande runt platsen. En ung sjuksköterskestudent, Anna Hage, försökte utföra hjärt- och lungräddning på statsministern. En ambulans som råkade passera stoppades och tog snabbt Palme till Sabbatsbergs sjukhus, där han dödförklarades kort efter midnatt den 1 mars 1986.
En massiv polisutredning
Mordet på Olof Palme blev starten på en av världens största polisutredningar. Med tusentals inkomna tips, vittnesmål och olika spår blev det snart tydligt att utredningen skulle bli komplicerad. Ett antal huvudspår har genom åren dominerat utredningen.
Victor Gunnarsson och “33-åringen”
Bland de första misstänkta var Victor Gunnarsson, en man med uttalat Palme-hat. Han greps men släpptes i brist på bevis. Trots flera vittnesmål och tekniska fynd kunde inget binda honom till mordet.
PKK-spåret
Under 1986 riktades misstankar mot den kurdiska organisationen PKK. Organisationen hade tidigare fördömts av Palme-regeringen, vilket ledde till spekulationer om politiska motiv. Efter omfattande utredningar, inklusive en stor razzia i januari 1987, avfördes dock PKK som huvudspår.
Christer Pettersson
Christer Pettersson, en missbrukare från Sollentuna, pekades ut av Lisbet Palme under en vittneskonfrontation 1988. Han dömdes i tingsrätten men frikändes senare i hovrätten på grund av brist på teknisk bevisning och osäkerhet kring Lisbet Palmes utpekande. Trots detta förblev han en central figur i spekulationerna kring mordet fram till sin död 2004.
Skandiamannen – Stig Engström
År 2020 meddelade åklagare Krister Petersson att utredningen pekade ut Stig Engström, känd som “Skandiamannen”, som misstänkt för mordet. Engström hade befunnit sig på mordplatsen och gett motstridiga uppgifter om sina rörelser. Brist på teknisk bevisning gjorde dock att inget åtal kunde väckas, och fallet avslutades formellt 34 år efter mordet.
Konspirationsteorier och alternativa spår
Mordet på Olof Palme har gett upphov till otaliga konspirationsteorier. Bland de mer uppmärksammade teorierna finns misstankar om internationella konspirationer, högerextrema grupper inom polisen eller till och med utlandet, exempelvis Sydafrika. Dessa teorier har hållit debatten levande, men ingen av dem har kunnat styrkas.
Olof Palmes arv
Olof Palme var en kontroversiell men älskad ledare som gjorde ett stort intryck både i Sverige och internationellt. Hans engagemang för sociala frågor, nedrustning och global solidaritet gjorde honom till en ikon för många, men även till en måltavla för kritik. Hans tragiska död lämnade ett stort tomrum i svensk politik och samhälle.
Ett sår som aldrig helt läker
Även om mordutredningen formellt avslutades år 2020 kvarstår många frågor. Vad som egentligen hände den kvällen på Sveavägen kommer kanske aldrig att bli fullt klarlagt. Palmemordet är en händelse som fortsatt engagerar, provocerar och väcker sökandet efter svar. Det är en del av Sveriges historia som kommer att leva kvar i många generationer framöver.