Mordet på Olof Palme: Fallet är fortfarande olöst

Vad hände med Olof Palme?

Olof Palme, Sveriges statsminister, sköts till döds på öppen gata i centrala Stockholm klockan 23.21 den 28 februari 1986. Han var på väg hem från en biovisning tillsammans med hustrun Lisbeth Palme när en ensam gärningsman sköt honom i ryggen i korsningen Sveavägen och Tunnelgatan.

Gärningsmannen flydde till fots österut längs Tunnelgatan. Olof Palme fördes till Sabbatsbergs sjukhus och konstaterades avliden klockan 00.06 natten mot den 1 mars 1986. Mordvapnet har aldrig återfunnits.

Utredningen blev en av världens största och dyraste brottsutredningar, och jämförs enligt polisen i storlek med utredningarna om Lockerbieattentatet och mordet på John F. Kennedy. Fallet ingår i Arkiv över kalla fall i Sverige.

Christer Pettersson dömdes 1989 för mordet men friades samma år av hovrätten. Chefsåklagaren pekade 2020 ut Stig Engström som gärningsman och lade ned förundersökningen. Den 18 december 2025 slog överåklagare Lennart Guné fast att bevisningen mot Engström är otillräcklig. Ingen pekas längre ut som gärningsman, och fallet är fortfarande olöst.

Vem var Olof Palme?

Olof Palme var Sveriges statsminister 1969 till 1976 och 1982 till 1986, samt partiledare för Socialdemokraterna 1969 till 1986.

Han var dessförinnan konsultativt statsråd 1963 till 1965, kommunikationsminister 1965 till 1967, ecklesiastikminister hösten 1967 och utbildningsminister 1968 till 1969. Palme var gift med barnpsykologen Lisbeth Palme sedan 1956, och paret hade tre söner: Joakim, Mårten och Mattias.

Palme var känd för sin utrikespolitiska hållning. Han kritiserade USA:s krig i Vietnam, stödde ANC:s kamp mot apartheid i Sydafrika och kritiserade diktaturerna i Chile, Spanien och Grekland.

När och var inträffade händelsen?

Mordet inträffade i korsningen Sveavägen och Tunnelgatan på Norrmalm i centrala Stockholm, vid det som då var Dekorima-butikens hörn.

Makarna Palme lämnade sin bostad på Västerlånggatan i Gamla stan klockan 20.30 utan livvakter och åkte tunnelbana till Rådmansgatan. De mötte sonen Mårten Palme och hans flickvän utanför biografen Grand strax före klockan 21, och filmen “Bröderna Mozart” började klockan 21.15.

Sällskapet skildes åt klockan 23.15. Makarna Palme gick söderut på Sveavägens östra sida, och klockan 23.21 sköts Olof Palme från nära håll vid Tunnelgatans hörn.

Gärningsmannen flydde in på Tunnelgatan och vidare upp för trapporna mot Malmskillnadsgatan. Enligt Wikipedia gjordes den sista helt säkra observationen av honom uppe där trapporna slutar, varefter han troligen fortsatte vidare nedför David Bagares gata.

Hur såg tidslinjen ut?

Tabellen visar de viktigaste händelserna, från mordkvällen till beslutet i december 2025.

Datum och tid	Händelse	Källa eller säkerhetsgrad
28 februari 1986, 23.21	Olof Palme skjuts vid Sveavägen och Tunnelgatan	Bekräftad
1 mars 1986, 00.06	Palme konstateras avliden på Sabbatsbergs sjukhus	Bekräftad
8 till 19 mars 1986	Victor Gunnarsson grips, förhörs och friges	Bekräftad
28 maj 1986	Christer Pettersson hörs första gången	Bekräftad
20 januari 1987	Tillslaget Operation Alfa mot PKK	Bekräftad
14 december 1988	Lisbeth Palme pekar ut Pettersson, som anhålls	Bekräftad
27 juli 1989	Tingsrätten dömer Pettersson till livstids fängelse	Bekräftad
2 november 1989	Hovrätten friar Pettersson enhälligt	Bekräftad
28 maj 1998	Högsta domstolen avslår resningsansökan	Bekräftad
2004	Christer Pettersson avlider, fortfarande frikänd	Bekräftad
2010	Preskriptionstiden för mordet avskaffas	Bekräftad
Maj 2018	Filter pekar ut Stig Engström	Bekräftad
10 juni 2020	Chefsåklagaren pekar ut Engström och lägger ned förundersökningen	Bekräftad
22 juni 2021	JO kritiserar pressträffen	Bekräftad
25 september 2025	Begäran om nya dna-analyser av Palmes rock	Bekräftad
18 december 2025	Guné ändrar motiveringen, Engström pekas inte längre ut	Bekräftad

Vad hände de första dygnen efter mordet?

En fantombild av gärningsmannen publicerades den 6 mars 1986 och gav mellan 7 000 och 8 000 tips till polisen. Victor Gunnarsson, kallad “33-åringen” i medierna, hämtades till förhör den 8 mars och släpptes samma kväll.

Gunnarsson hämtades till ett nytt förhör den 12 mars och anhölls. Häktningsframställan mot honom återkallades den 19 mars, och han försattes på fri fot utan att någonsin ha varit häktad.

När dömdes och friades Christer Pettersson?

Polisens intresse för Christer Pettersson väcktes på nytt hösten 1988, och hans telefon avlyssnades från den 16 november samma år. Han hämtades till förhör den 14 december 1988, och samma kväll pekade Lisbeth Palme ut honom vid en videokonfrontation.

Åklagaren väckte åtal den 29 maj 1989. Stockholms tingsrätt dömde Pettersson till livstids fängelse för mord den 27 juli 1989. Domen var oenig: de två lagfarna ledamöterna ville i stället ogilla åtalet.

Svea hovrätt friade Pettersson enhälligt den 2 november 1989, samma år som tingsrättens dom. Enligt hovrättens domskäl kunde tillförlitligheten i Lisbeth Palmes utpekande ifrågasättas, bland annat på grund av den korta iakttagelsetiden, motljuset från Dekorimas skyltfönster och att hon befann sig i chock.

Riksåklagaren ansökte om resning hos Högsta domstolen den 5 december 1997, med stöd av bland annat nya vittnesmål. Högsta domstolen avslog ansökan den 28 maj 1998, eftersom det inte ansågs sannolikt att de nya uppgifterna skulle ha lett till en fällande dom.

Pettersson fick 300 000 kronor i skadestånd för frihetsberövandet och avled den 29 september 2004, fortfarande juridiskt frikänd.

När pekades Stig Engström ut, och när togs utpekandet tillbaka?

Stig Engström pekades ut som möjlig gärningsman första gången i boken “Nationens fiende” 2016, under fingerat namn. Journalisten Thomas Pettersson pekade sedan öppet ut honom i tidskriften Filter 2018 och i boken “Den osannolika mördaren”.

Chefsåklagare Krister Petersson pekade den 10 juni 2020 ut Engström som gärningsman och lade samma dag ned förundersökningen. JO inledde i september 2020 en granskning av pressträffen och riktade i sitt beslut skarp kritik mot åklagaren. Den 18 december 2025 beslutade överåklagare Lennart Guné att bevisningen mot Engström inte är tillräcklig, och han pekas sedan dess inte längre ut som gärningsman.

Hur har polisen utrett fallet?

Polisen och Åklagarmyndigheten har utrett mordet sedan mordnatten 1986. Utredningen räknas som en av världens största och dyraste brottsutredningar. Spaningsledaren Hans Melander sa 2020 att utredningen är Sveriges i särklass största brottsutredning och att den ibland jämförs med utredningarna om mordet på John F. Kennedy och Lockerbieattentatet. Jämförelsen gäller utredningens omfattning, inte mordets nationella effekt.

Enligt Melander innehöll utredningen 2020 22 430 olika uppslag. 90 000 personer ingick i förundersökningen och cirka 40 000 var omnämnda, drygt 10 000 personer var hörda och drygt 4 000 fordon ingick.

Han uppgav att 134 personer hade erkänt mordet, varav 29 direkt till polisen. Polisens webbplats skriver “över 130” erkännanden och SVT “omkring 130”, men Melanders siffra vid pressträffen är den mer precisa myndighetsuppgiften.

Enligt Wikipedia har sju personer varit spaningsledare: Gösta Welander, Hans Holmér, Ulf Karlsson, Hans Ölvebro, Stig Edqvist, Hans Melander och Dag Andersson. Melander ledde spaningen i två omgångar, 2012 till 2013 och 2016 till 2020. Åtta förundersökningsledare har följt på varandra, senast Krister Petersson från 2017 till 2020.

Granskningskommissionen, som redovisade sitt betänkande i SOU 1999:88, konstaterade att “inga brottsmisstankar mot enskilda polismän kan utläsas av utredningsmaterialet”. Samtidigt skrev kommissionen om det så kallade polisspåret att det “enligt vår mening inte tagits på tillräckligt allvar” och att förundersökningsledningen “beträffande denna del av utredningen förblivit alltför passiv”.

SOU 1999:88 skrevs 1999, 21 år innan åklagaren pekade ut Stig Engström 2020. Det tyngsta officiella granskningsdokumentet i fallet innehåller därför ingen bedömning av honom.

Vilka fynd och bevis finns i fallet?

De viktigaste tekniska spåren i utredningen är de två avlossade kulorna och det så kallade Mockfjärdsvapnet. Mordvapnet självt har aldrig återfunnits.

Vad visade den tekniska undersökningen av kulorna?

Spåren från själva brottsplatsen var två avlossade kulor av fabrikatet Winchester-Western .357 Magnum. Enligt SOU 1999:88 kunde de med hög grad av sannolikhet bindas till de blyrester som skotten avsatte i Olof och Lisbeth Palmes kläder. Kulorna kunde utesluta många vapen, men skulle enligt samma betänkande “antagligen inte med säkerhet kunna bindas till ett mordvapen”.

Enligt Wikipedia har polisen under utredningens gång provskjutit 500 magnumrevolvrar. Spaningsledaren Hans Melander uppgav vid pressträffen 2020 att 788 vapen provskjutits i utredningen.

En krönika i Fokus har hävdat att spaningsledaren Hans Holmér vid den första presskonferensen den 1 mars 1986 uppgav kaliber .38 i stället för .357. Kaliberuppgiften avviker från polisens och övriga källors samstämmiga uppgift om .357 Magnum, och ingen myndighetskälla bekräftar den.

Krönikans andra påstående, att vapnet lika gärna kan ha varit en Ruger som en Smith & Wesson, ligger däremot nära polisens egen beskrivning: polisen skriver att det inte är klarlagt vilken typ av revolver mördaren använde och räknar upp sju möjliga fabrikat, däribland både Smith & Wesson och Ruger.

Vad var Mockfjärdsvapnet?

Mockfjärdsvapnet hittades i sjön Djursjön i november 2006 och tros enligt polisen ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd 1983. Enligt engelska Wikipedia är det en revolver av typen Smith & Wesson i kaliber .357 Magnum. En kula från Mockfjärdsrånet hade samma blyisotopsammansättning som kulorna på Sveavägen, men vapnet var för rostigt för att polisen skulle kunna avgöra om det var mordvapnet.

Har dna analyserats?

En journalist begärde den 25 september 2025 att förundersökningen skulle återupptas för nya dna-analyser av Olof Palmes rock. Överåklagare Lennart Guné fann den 18 december 2025 att han inte hade underlag att återuppta förundersökningen för förnyade analyser och provtagningar av rocken.

Enligt SVT sa han vid pressträffen att det bland annat handlade om hur rocken hanterats genom åren och om att det inte finns dna från någon misstänkt att jämföra med.

Fanns det ett säkert signalement av gärningsmannen?

Nej. I en skrivning från Utrikesdepartementet i februari 1987, som återges i SOU 1999:88, heter det att inga av de vittnen som var i närheten av mordplatsen har kunnat ge några mera bestämda uppgifter om mördarens signalement.

Vilka vittnesuppgifter har lämnats?

De viktigaste vittnesuppgifterna kommer från Lisbeth Palme, två taxichaufförer och ett vittne som försökte hjälpa Olof Palme på plats.

Vad uppgav Lisbeth Palme?

Enligt Wikipedia lämnade Lisbeth Palme inga uppgifter om gärningsmannens ansikte i det första polisförhöret dagen efter mordet. Hennes beskrivning blev alltmer detaljerad därefter: den 8 mars 1986 hörde hon av sig för att komplettera sina uppgifter sedan fantombilden publicerats, den 25 mars ringde hon spaningsledaren Hans Holmér och beskrev gärningsmannens ansikte, och vid ett förhör den 29 april gav hon en ännu mer detaljerad beskrivning.

Vilka andra vittnen fanns på platsen?

Två taxichaufförer bidrog till att larma polisen om skjutningen: den ene bad sin taxiväxel ringa, den andre uppmärksammade en polispatrull på Kungsgatan. Ett vittne, i medierna kallat “Anna”, försökte hjälpa Olof Palme på plats.

Vad sa vittnena om gärningsmannens utseende 2020?

Vittnena Leif Ljungqvist och Hans Johansson, som båda befann sig på platsen mordnatten, sade till SVT samma dag som 2020 års pressträff att gärningsmannen inte var Stig Engström. Ljungqvist beskrev gärningsmannen som atletiskt byggd och omkring 190 centimeter lång, och Engström som knubbigare och kortbentare. Johansson sade bara att han inte tror att det var Engström.

Har någon misstänkts för brottet?

Flera personer har varit formellt misstänkta eller pekats ut som möjlig gärningsman genom åren. Ingen är i dag dömd, och ingen pekas ut av åklagaren.

Vem var Victor Gunnarsson?

Victor Gunnarsson, kallad “33-åringen” i medierna, beskrivs i Wikipedias referat av utredningsmaterialet som anhängare av extrema rörelser, däribland Europeiska arbetarpartiet (EAP). Han var en av de första som misstänktes för mordet. Han hämtades till förhör den 8 mars 1986, anhölls den 12 mars och delgavs misstanke om delaktighet i mordet.

Häktningsframställan mot honom lämnades in den 17 mars 1986 men återkallades den 19 mars. En artikel i SVT Nyheter anger att han “häktas i mars 1986”. Enligt Wikipedia, med stöd i granskningskommissionens betänkande SOU 1999:88, återkallades häktningsframställan i stället innan häktning skedde, och Gunnarsson satt alltså aldrig häktad.

Förundersökningen mot honom lades ner efter tingsrättsdomen mot Christer Pettersson 1989. Han åtalades aldrig för mordet på Olof Palme.

Gunnarsson flyttade senare till USA. Enligt Göteborgs-Posten och Sydsvenskan mördades han där 1993. Svenska Wikipedia anger i stället att han påträffades mördad i januari 1994. Ingen myndighetskälla i det här underlaget fastslår vilket år som stämmer.

Varför pekades Stig Engström ut, och varför togs utpekandet tillbaka?

Stig Engström arbetade på försäkringsbolaget Skandia nära brottsplatsen och var ett tidigt vittne i utredningen. Polisen avfärdade honom länge som ointressant.

Chefsåklagare Krister Petersson pekade den 10 juni 2020 ut Engström som gärningsman. “Vi kommer inte runt en person som gärningsman. Den personen är Stig Engström”, sa han vid pressträffen. Petersson hänvisade till en kedja av indicier: ett signalement som stämde med flera vittnesuppgifter, egna uppgifter från Engström som inte stämde med andras uppgifter, hans vapenvana och umgänge i Palmekritiska kretsar.

“Uppgifterna talar starkt för att han befunnit sig på platsen, men i en helt annan roll än vad han velat få det att se ut som”, sa Petersson. Han presenterade inga tekniska bevis.

Engström hade avlidit år 2000 och kunde därför varken åtalas eller försvara sig mot anklagelsen. Åklagaren lade ner förundersökningen med motiveringen “misstänkt avliden”.

Justitieombudsmannen inledde i september 2020 en granskning av pressträffen. JO slog i sitt beslut den 22 juni 2021 fast: “Det är JO:s samlade bedömning att AA vid pressträffen, sedd som en helhet och i ljuset av övriga relevanta förhållanden, framställdes som skyldig till mordet.” AA är JO:s anonymiserade beteckning för den misstänkte i beslutet.

JO konstaterade att detta kränkte oskuldspresumtionen, alltså rätten att betraktas som oskyldig till dess att skuldfrågan är prövad av en domstol. JO ansåg också att åklagaren inte borde ha namngett vittnena och att det skriftliga nedläggningsbeslutet inte var tillräckligt utförligt motiverat.

Vittnena Leif Ljungqvist och Hans Johansson sade samma dag som pressträffen att gärningsmannen inte var Engström, se avsnittet om vittnesuppgifter.

Den 18 december 2025 beslutade överåklagare Lennart Guné att bevisningen mot Engström inte är tillräcklig. “Jag har granskat de omständigheter som ansetts belasta den person som pekades ut som misstänkt 2020. Jag har också tagit del av omständigheter som talar emot att han är gärningsman vid dådet. Sammantaget är det min bedömning att bevisningen inte är tillräcklig för att ligga till grund för ett utpekande av honom”, skrev Guné.

Stig Engström pekas därmed inte längre ut som gärningsman, även om förundersökningen förblir nedlagd.

Har fler personer varit misstänkta eller pekats ut?

En revolverägare, som granskningskommissionen betecknade “GH”, hördes av polisen under 1990-talet. Enligt Sydsvenskan och Göteborgs-Posten förhördes han fem gånger.

Granskningskommissionens redovisning visar att hans uppgifter om när och var han sålt sin revolver skiftade mellan förhören. Han åtalades aldrig och är avliden.

I september 1996 vittnade den tidigare sydafrikanske polisöversten Eugene de Kock i en domstol i Pretoria och pekade ut sin tidigare kollega, säkerhetsagenten Craig Williamson, som ansvarig för mordet. Enligt svenska Wikipedia fastslog den dåvarande chefsåklagaren Jan Danielsson under sin tid som Palmeåklagare att Williamson hade befunnit sig i Stockholm vid tidpunkten för mordet.

Svenska utredare besökte Sydafrika i oktober samma år utan att kunna styrka de Kocks uppgifter, och Williamson har aldrig åtalats i Sverige.

Vilka teorier finns om vad som hände?

Teorierna nedan är inte fastställda. De redovisas efter faktadelen, med uppgift om vem som fört fram dem och vad de officiella utredningarna kommit fram till. De viktigaste teorierna är PKK-spåret, polisspåret, sydafrikaspåret, teorin om Stay behind och Säpo, revolvermannen-teorin och teorin om Stig Engström.

Vad säger PKK-spåret?

Spaningsledaren Hans Holmér förde 1986 till 1987 fram PKK-spåret som huvudteori, med tanken att den kurdiska organisationen PKK låg bakom mordet. Teorin ledde till tillslaget Operation Alfa den 20 januari 1987, då ett tjugotal personer förhördes och tre häktades i en vecka utan resultat. Holmér avgick som spaningsledare våren 1987 efter det misslyckade tillslaget.

Granskningskommissionen avfärdade teorin 1999 och skrev i sitt betänkande att det inte hade “framkommit sådana omständigheter som med tillräcklig grad av styrka kan anses binda någon person med anknytning till organisationen PKK som skäligen misstänkt för mordet på Olof Palme”.

Vad säger polisspåret?

Kriminologen Leif GW Persson har enligt Wikipedia fört fram en variant av polisspåret och utgår från att mordet utfördes av två till tre personer med polisiär eller militär bakgrund. Han menar samtidigt att polisens passivitet under mordnatten inte behöver vara uttryck för en stor konspiration, utan kan ha berott på panik.

Journalisten Sven Anér har i stället hävdat att den dåvarande länspolismästaren var inblandad. Granskningskommissionen fann inga brottsmisstankar mot enskilda polismän i utredningsmaterialet, men ansåg att spåret inte tagits på tillräckligt allvar.

Vad säger sydafrikaspåret?

Teorin om att den sydafrikanska säkerhetstjänsten låg bakom mordet, på grund av Palmes stöd till ANC och motstånd mot apartheid, fick störst uppmärksamhet i mitten av 1990-talet, sedan Eugene de Kock vittnat i Pretoria 1996. Svensk polis kunde inte bekräfta uppgifterna vid ett besök i Sydafrika samma år.

Granskningskommissionen ägnade spåret 35 sidor och beskrev uppgifterna som motstridiga andrahandsuppgifter från personer vars trovärdighet kan ifrågasättas.

Vad säger teorin om Stay behind och Säpo?

Författaren Anders Jallai har enligt svenska Wikipedia hävdat att det finns en stark koppling mellan den hemliga, Nato-kopplade organisationen Stay behind och mordet. Inga-Britt Ahlenius, som satt i granskningskommissionen på 1990-talet, har enligt samma källa sagt att hon inte kände till nätverket under kommissionens arbete och att det fanns “kryptiska vittnesmål som vi för lätt viftade bort som allt för fantasifulla”.

Ingen officiell utredning i det här underlaget har bekräftat teorin.

Vad säger teorin om Revolvermannen?

Journalisten Jon Jordås har i boken “Den sista boken om mordet på Olof Palme” och Svenska Dagbladets poddserie “Mannen med revolvern” fört fram teorin att den ovan nämnda revolverägaren var inblandad i mordet. Teorin bygger på hans vapeninnehav och de motsägelsefulla uppgifterna i förhören. Han åtalades aldrig, och teorin har inte bekräftats av utredningen.

Vad säger teorin om Stig Engström?

Journalisten Thomas Pettersson förde 2018 fram teorin att Stig Engström var gärningsmannen, en slutsats chefsåklagare Krister Petersson delade 2020. Överåklagare Lennart Guné bedömde i december 2025 att bevisningen är otillräcklig, se avsnittet om misstänkta ovan. Två vittnen till själva mordet sade 2020 till SVT att gärningsmannen inte var Engström.

Enligt Wikipedia förekommer också flera andra teorier, bland annat kopplingar till den italienska frimurarlogen Propaganda Due, den så kallade Boforsaffären och den kroatiska Ustaša-rörelsen. Ingen av dem har bekräftats av utredningen.

Varför är fallet fortfarande olöst?

Mordvapnet har aldrig återfunnits, trots att 788 vapen provskjutits i utredningen enligt Hans Melander.

Inget säkert signalement av gärningsmannen fastställdes. Svea hovrätt konstaterade vid sin syn på mordplatsen att motljuset från Dekorimas skyltfönster gjorde det omöjligt att göra säkra iakttagelser av detaljerna i ett ansikte.

Den avgörande identifikationsbevisningen mot Christer Pettersson, i huvudsak Lisbeth Palmes utpekande, bedömdes av hovrätten som otillförlitlig.

De första avspärrningarna på brottsplatsen var små, och brottsplatsundersökningen påbörjades enligt Wikipedia först klockan 10 påföljande morgon.

Granskningskommissionen anser att spaningsledningen borde ha bytts ut efter den friande domen mot Christer Pettersson, inte för att den hade misskött sig utan för att den inte kunde förväntas ladda om för den omstart som behövdes.

Utredningens omfattning, motsvarande enligt polisens egen uppskattning omkring nio års lästid, gjorde det svårt att hålla överblick.

I Stig Engströms fall innebar hans död år 2000 att åtal aldrig kunde väckas, och skuldfrågan har därför aldrig prövats av någon domstol.

Vad är den senaste utvecklingen i fallet?

Den 25 september 2025 begärde en journalist att förundersökningen skulle återupptas för nya dna-analyser av Olof Palmes rock. Överåklagare Lennart Guné svarade att en sådan åtgärd inte var möjlig så länge nedläggningsbeslutet byggde på att den misstänkte var avliden. Han beslutade i stället att på nytt granska bevisningen mot honom.

Den 18 december 2025 meddelade Guné sitt beslut. Förundersökningen återupptas inte, men motiveringen till nedläggningen ändras. “Sammantaget är det min bedömning att bevisningen inte är tillräcklig för att ligga till grund för ett utpekande av honom”, skrev han.

Han fortsatte: “Det finns inte idag några för mig kända omständigheter som har förutsättningar att leda en återupptagen förundersökning till åtal och dom. Förundersökningen ska därför fortsatt vara nedlagd men med en annan motivering: På det utredningsmaterial som nu finns går det inte att bevisa vem som är gärningsman och ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.”

Stig Engström pekas därmed inte längre ut som gärningsman i mordet på Olof Palme.

Enligt Omni togs beskedet emot med glädje av bland andra en dotter till en man som ofta umgåtts med paret Engström. Någon ursäkt till Engström lämnade Åklagarmyndigheten inte. Journalisten Thomas Pettersson, som ursprungligen pekade ut Engström, meddelade i december 2025 att han lägger ner sin fortsatta granskning.

Mordet fyllde 40 år den 28 februari 2026. Socialdemokraternas samtliga då levande partiledare samlades vid Palmes grav.

Vilka frågor återstår i utredningen?

Flera frågor är fortfarande obesvarade, trots snart fyrtio års utredningsarbete.

Vem sköt Olof Palme?

Det är inte fastställt. Ingen är i dag dömd för mordet, och ingen pekas ut av åklagaren som gärningsman.

Kan materialet analyseras på nytt?

Överåklagaren fann i december 2025 att han inte hade underlag för nya analyser och provtagningar av Olof Palmes rock, bland annat med hänvisning till hur rocken hanterats genom åren och till att det saknas dna från någon misstänkt att jämföra med. Han har inte pekat på något annat material som kan prövas på nytt.

Varför skiljer sig uppgifterna om utredningen åt?

Källorna motsäger varandra i flera detaljer, bland annat hur många personer som erkänt mordet, om Victor Gunnarsson någonsin häktades och vilket år han mördades i USA. Ingen myndighetskälla i det här underlaget löser samtliga dessa motsägelser.