Försvunna miljardärsfrun Anne-Elisabeth Hagen i Norge

2025-04-25 Alex

Det här är egentligen inte ett ouppklarat fall från Sverige utan från vårt grannland Norge. Men försvinnandet av Anne-Elisabeth Hagen har ändå fått enorm uppmärksamhet i svenska medier och hos oss som följer kriminalfall i Norden. Sällan har ett försvinnande väckt så starka känslor och spekulationer i hela Skandinavien. Kanske beror det på den ovanliga kombinationen av extremt förmögna personer, en påstådd kidnappning med kryptovalutor och en utredning som tagit vändningar ingen kunde förutse.

Den 31 oktober 2018 försvann Anne-Elisabeth Hagen spårlöst från sitt hem i Lørenskog utanför Oslo. Sedan dess har norsk polis arbetat intensivt med utredningen, men trots att det nu gått mer än sex år är fallet fortfarande olöst. Vad hände egentligen med den 68-åriga hustrun till en av Norges rikaste män?

Dagen då allt förändrades

Den där onsdagen i slutet av oktober 2018 började som en helt vanlig dag i villaförorten Lørenskog. Tom Hagen, en förmögen affärsman inom fastighets- och energibranschen, lämnade hemmet på Sloraveien tidigt på morgonen för att åka till sitt kontor. Hans fru Anne-Elisabeth, 68 år, stannade hemma som vanligt.

Men när Tom Hagen återvände hem strax efter lunch klockan 13:30 var något fruktansvärt fel. Hans hustru var försvunnen. Och på en stol i hallen låg ett hotbrev.

Brevet var ett krav på lösensumma – 9 miljoner euro (ungefär 95 miljoner svenska kronor) som skulle betalas i kryptovalutan Monero. Kidnapparna hotade med att döda Anne-Elisabeth om polisen blandades in. Men Tom Hagen kontaktade ändå myndigheterna omedelbart.

Polisen valde att hålla fallet hemligt i tio veckor. Detta är högst ovanligt i Norge, där polisärenden normalt är offentliga, men man fruktade för kvinnans liv. Under tiden sökte man efter spår i det välbärgade parets villa.

Det man fann var oroväckande. Där fanns tecken på en kamp – släpmärken i badrummet, ett fotavtryck från en sko i storlek 45. Men inga tydliga tecken på inbrott. Det fanns ingen trasig ruta, ingen uppbruten dörr. Anne-Elisabeth hade enligt uppgift för vana att lämna ytterdörren olåst under dagen.

Ett kidnappningsfall som väckte misstankar

I januari 2019, efter att polisen hållit fallet hemligt under mer än två månader, gick man ut offentligt. Eftersom ingen kropp hittats utgick man fortfarande från en kidnappning, men redan då fanns oroväckande tecken.

Kidnapparna hade nämligen aldrig skickat någon form av livstecken från Anne-Elisabeth. Trots att Tom Hagen följt instruktionerna och överfört 1,3 miljoner euro i kryptovaluta, hade ingen ytterligare kontakt tagits. Allt man hade var det ursprungliga hotbrevet och några få, kryptiska meddelanden via en digital plattform.

“Varför skulle professionella kidnappare ta risken att kidnappa en person utan att säkerställa att de kunde bevisa att offret var vid liv?” frågade sig allt fler, både inom polisen och i den norska allmänheten.

De som undersökte fallet närmre började också se andra oroväckande detaljer. I juni 2019 meddelade polisen att de inte längre kunde utesluta att kidnappningen var en täckmantel för något annat – möjligen ett mord.

Spåren i den digitala världen

Som en del av utredningen dök polisen djupt in i den digitala världen, särskilt darknet. Där fann de ledtrådar som skulle visa sig vara centrala för utredningen.

Kidnapparna hade använt en e-postadress (ohgolf@mail.com) kopplad till en viss Ole Henrik Golf. Men när polisen spårade denne Golf – en 29-årig norrman – visade det sig att han inte hade något med fallet att göra. Hans identitet hade stulits, troligtvis via darknet, och använts av kidnapparna.

Dessutom fann utredarna att någon hade gjort sökningar på kryptovalutan Monero och hur man tvättar pengar på datorer kopplade till Tom Hagens företag, något som väckte frågor.

Under sommaren 2018, några månader innan Anne-Elisabeths försvinnande, hade Tom Hagen också träffat en kryptovalutaexpert, enligt uppgifter i norska medier. Det mötet ägde rum hemma hos Hagen, vilket rapporterades i VG.

Vändningen – maken anhålls

Det som verkligen chockade Norge och resten av Norden kom den 28 april 2020, när polisen grep Tom Hagen på väg till sitt arbete. Han var nu misstänkt för mord eller medhjälp till mord på sin hustru.

Tommy Brøske, polisens talesperson, förklarade att kidnappningsscenariot betraktades som “en planerad vilseledning” och att misstankarna mot Hagen hade stärkts över tid. Ett eventuellt motiv, enligt polisen, kunde vara relationsproblem och en förestående skilsmässa, som skulle ha kunnat kosta Hagen en stor del av hans förmögenhet på flera miljarder.

Men bevisen mot Tom Hagen var inte övertygande nog för domstolen. Efter bara 11 dagar i häkte släpptes han fri. Dock förblev han misstänkt i fallet i ytterligare fyra år, fram till oktober 2024, då alla anklagelser mot honom slutligen lades ned på grund av bristande bevis.

Tom Hagen själv har konsekvent förnekat all inblandning i hustruns försvinnande.

De sista kända timmarna och vittnesmålen

Vad gjorde Anne-Elisabeth Hagen den där ödesdigra förmiddagen? Enligt utredningen hade hon ett telefonsamtal med en familjemedlem klockan 09:14, det sista kända livstecknet från henne. Därefter tystnad.

Flera personer i Anne-Elisabeths närhet kontaktade också polisen med oroande uppgifter efter försvinnandet. NRK rapporterade att vissa vittnen berättat att Anne-Elisabeth verkade ha varit “ute av sig” kort tid före försvinnandet. Dessa vittnen ska ha uttryckt tvivel kring kidnappningsteorin och istället pekat på äktenskapsproblem som en möjlig förklaring.

“Jag har inte blivit konfronterad med detta förut. Det dessa personer troligen inte vet är att hon skulle sluta i föreningen,” ska Tom Hagen ha kommenterat kring dessa uppgifter, enligt samma källa.

Ytterligare en pusselbit kom när polisen släppte övervakningsbilder tagna utanför parets villa på den aktuella dagen. Bilderna visar cyklister och fotgängare som passerar, och polisens teori var att någon kan ha hållit Tom Hagen under uppsikt före, under eller efter försvinnandet.

En fortsatt olöst gåta

Trots en av de mest omfattande polisutredningarna i norsk kriminalhistoria, med över 300 förhör och tusentals tips, förblir fallet olöst 2025 – mer än sex år efter försvinnandet.

Polisen arbetar fortfarande aktivt med fallet. I ett uttalande från 2022 sa Vibeke Schøyen, ledare för polisens påtalenhet: “Saken etterforskes fremdeles aktivt, og dette teamet vil sikre god framdrift i saken,” enligt Nettavisen.

Påtaleansvarig Gjermund Hanssen uttryckte 2021 en försiktig optimism: “Om brikkene treffer hverandre, så ser vi at puslespillet kan gå opp og løsningen komme. For at det skal skje, er vi avhengig av å få de riktige svarene. Vi har fortsatt relevante etterforskningsskritt igjen, som vi mener kan lede oss til en løsning,” enligt Dagbladet.

Men trots den uppgivna optimismen har inga stora genombrott rapporterats. Polisen antar nu att Anne-Elisabeth Hagen är död, även om ingen kropp har hittats.

Jakten på sanningen fortsätter

I Norge, ett land med mycket låg mordfrekvens, har fallet skakat det allmänna medvetandet. Hur kan en välbeställd kvinna bara försvinna från sitt hem i ett av världens tryggaste länder? Och om det var en kidnappning, varför har kidnapparna aldrig hört av sig för att bevisa att de hade Anne-Elisabeth i sitt våld?

En teori som polisen arbetar med är att försvinnandet kan ha kopplingar till Tom Hagens affärsverksamhet. Som miljardär hade han många affärskontakter och potentiella fiender. Men trots omfattande kartläggning av hans ekonomiska förehavanden har inget konkret samband med försvinnandet kunnat fastställas.

Andra röster menar att en eller flera personer som stod paret nära kan vara inblandade. Det faktum att inga tecken på inbrott upptäcktes och att Anne-Elisabeth ofta lämnade ytterdörren olåst under dagen stöder denna teori.

Det finns också en möjlighet att försvinnandet var resultatet av en tragisk olycka som sedan doldes. Men avsaknaden av fysiska bevis gör denna teori svår att styrka.

Mediernas roll

Fallet har fått enorm uppmärksamhet i norska och internationella medier. Netflix-serien “The Lørenskog Disappearance”, som hade premiär 2021 i Norge och 2022 globalt, dramatiserade händelseförloppet och presenterade flera teorier.

Vissa kritiker har argumenterat för att den intensiva mediala bevakningen kan ha påverkat utredningen negativt, medan andra menar att den hållit fallet i rampljuset och potentiellt kan leda till nya tips. Det har även förekommit anklagelser om att medierna varit för snabba med att peka ut Tom Hagen som skyldig innan några slutgiltiga bevis presenterades.

Norska myndigheter har fått både beröm och kritik för sin hantering av fallet. Det initiala beslutet att hålla utredningen hemlig i tio veckor har debatterats, liksom beslutet att arrestera Tom Hagen utan tillräckliga bevis för att häkta honom.

Digitala spår och kryptovalutor

En aspekt som gör detta fall unikt är användningen av kryptovalutor i det påstådda lösensummekravet. Kidnapparna begärde betalning i Monero, en kryptovaluta känd för sin anonymitet. Detta val var särskilt intressant eftersom Monero inte var bland de mest kända kryptovalutorna 2018, vilket antyder att kidnapparna var väl insatta i kryptovalutavärlden.

Polisen har lagt betydande resurser på att spåra digitala spår, inklusive kommunikation via krypterade meddelanden och aktiviteter på darknet. Men kryptovalutans inneboende anonymitet har gjort detta arbete extremt utmanande.

Tom Hagen överförde faktiskt 1,3 miljoner euro i kryptovaluta som en första betalning, men mottagaren har aldrig identifierats, och pengarna har inte spårats.

Vad händer nu?

Medan polisen fortsätter sin utredning bleknar hoppet om att hitta Anne-Elisabeth Hagen vid liv. Men jakten på sanningen fortsätter. Polisen har skapat en särskild tipslinje och uppmuntrar fortfarande allmänheten att komma med information.

Särskilt intresse riktas mot information om köpet av Ole Henrik Golfs identitet, som användes i kommunikationen från de påstådda kidnapparna. Polisen tror att någon som köpte denna stulna identitet via darknet skulle kunna vara nyckeln till att lösa gåtan.

Fallet har visat på både styrkor och svagheter i modern brottsutredning. Å ena sidan har digital forensik, DNA-teknik och avancerade undersökningsmetoder gett utredarna verktyg som inte fanns tillgängliga för några decennier sedan. Å andra sidan visar fallet hur avancerade digitala barriärer – som kryptovalutor och darknet – kan försvåra även de mest resursstarka utredningar.

Ett nationellt trauma

Anne-Elisabeth Hagens försvinnande har blivit något av ett nationellt trauma i Norge. Det har skakat tron på trygghet i ett samhälle där våldsbrottslighet är ovanlig och där många känner sig trygga i sina hem.

Det har också väckt frågor om hur väl vi egentligen känner våra närmaste. Tom och Anne-Elisabeth Hagen hade varit gifta i nästan fem decennier när hon försvann. De framstod som ett stabilt par med vuxna barn och barnbarn – en familj som “hade allt”.

Men polisens utredning har antytt möjliga sprickor i fasaden. Uppgifter om att skilsmässopapper hittades i hemmet har lett till spekulationer om att äktenskapet kanske inte var så lyckligt som det verkade utåt. Detta har väckt existentiella frågor om hur väl vi kan känna även de som står oss närmast.

Framtiden

Även om polisen nu har lagt ner anklagelserna mot Tom Hagen, fortsätter utredningen av Anne-Elisabeth Hagens försvinnande. Nya undersökningsteam har tillsatts, och polisen har lovat att inte ge upp jakten på sanningen.

Men med varje dag som går utan ett genombrott minskar chanserna att någonsin få veta vad som verkligen hände den där oktoberdagen 2018. För Anne-Elisabeths familj, vänner och för det norska folket förblir det en plågsam öppen fråga.

Som påtaleansvarig Hanssen uttryckte det: “Vi har fortsatt relevante etterforskningsskritt igjen, som vi mener kan lede oss til en løsning.” Men bara tiden kan visa om dessa återstående utredningssteg verkligen kommer att leda till en lösning på ett av Nordens mest gåtfulla försvinnanden.

Det som började som ett fall av kidnappning har utvecklats till något mycket mer komplext – en gåta som inbegriper rikedom, kryptovalutor, eventuella äktenskapsproblem, och möjligen mord. Det är en påminnelse om att även i våra moderna, teknologiskt avancerade samhällen kan människor fortfarande försvinna utan spår, och sanningen kan förbli dold trots våra bästa ansträngningar att avslöja den.

I Anne-Elisabeth Hagens fall väntar vi fortfarande på den slutgiltiga pusselbiten som kan avslöja vad som verkligen hände den ödesdigra oktoberdagen 2018.