Anne-Elisabeth Hagen försvann i Lørenskog 2018: Fallet är fortfarande olöst

Vad hände med Anne-Elisabeth Hagen?

Anne-Elisabeth Hagen försvann från familjens hem i Sloraveien i Lørenskog i Norge onsdagen den 31 oktober 2018. Hon hade sitt sista säkra livstecken, ett telefonsamtal med sin son, klockan 09.14 samma morgon.

När maken Tom Hagen kom hem från arbetet vid 13.30-tiden var hustrun borta. På en stol i hallen låg ett hotbrev med krav på lösensumma i kryptovalutan Monero.

Polisen höll fallet hemligt i tio veckor innan man gick ut offentligt i januari 2019. Sedan sommaren 2019 utreds fallet i första hand som mord, men bortförandehypotesen har inte helt övergetts.

Flera personer har under åren haft den norska statusen siktad i utredningen. Maken Tom Hagen var en av dem, fram till den 18 oktober 2024, då Riksadvokaten lade ner siktelsen mot honom med grunden att inget straffbart förhållande anses bevisat. Enligt NRK innebär den grunden att den som omfattas är helt renvaskad, och den har använts för samtliga nedlagda siktelser i fallet. Sedan maj 2026 är en annan man, som inte är Tom Hagen, siktad. Fallet ingår i arkivet över kalla fall i Sverige.

Vem var Anne-Elisabeth Hagen?

Anne-Elisabeth Hagen, även skriven Anne-Elisabeth Falkevik Hagen, var gift med affärsmannen Tom Hagen sedan den 25 oktober 1969, alltså i 49 år vid försvinnandet. Paret hade tre vuxna barn.

Enligt de flesta källor var hon 68 år vid försvinnandet. En källa anger i stället 67 år, en annan 69 år. Inget exakt födelsedatum finns i källmaterialet.

Tom Hagen är byggnadsingenjör och företagare. Enligt Nettavisen har han byggt upp en förmögenhet på omkring två miljarder norska kronor genom fastighetsutveckling och ett stort ägande i elbolaget Elkraft, och han driver sin verksamhet från näringsbyggnaden Futurum i Lørenskog.

När polisen 2020 begärde Tom Hagen häktad anförde den att flera vittnen hade berättat om ett turbulent äktenskap. Hans försvarare Svein Holden invände att det rörde sig om perifera vittnen som inte stod paret nära, och parets tre vuxna barn har enligt Nettavisen uppgett i förhör att de inte känner igen den bilden. Saken mot Tom Hagen lades ner 2024, och han är i dag avskriven ur utredningen.

När och var inträffade händelsen?

Försvinnandet inträffade i familjens hus i Sloraveien 4 i Fjellhamar, en del av Lørenskog kommun i det norska fylket Akershus, strax nordöst om Oslo. Paret flyttade in i huset 1984.

Huset i Sloraveien 4 är enligt Kripos en av Norges mest undersökta brottsplatser, mer genomsökt än brottsplatserna i Orderud-saken och Baneheia-saken. Enligt Expressen sa utredaren Christer Svane Andersson vid en domstolsförhandling att “Sloraveien 4 är förmodligen Norges mest utredda brottsplats”.

Enligt polisens uppgifter försvann Anne-Elisabeth Hagen från bostaden mellan klockan 09.15 och 09.48 den 31 oktober 2018. En senare TV 2-artikel anger i stället att mobiltelefonen registrerade rörelser ända fram till klockan 10.07, då alla livstecken upphörde.

Samma morgon filmade övervakningskameror tre män utanför Futurum. En av dem hörde av sig till polisen och avskrevs snabbt, medan de två andra, filmade klockan 07.36 och 08.00, aldrig har identifierats.

En röd Volkswagen Caddy filmades utanför samma byggnad mellan klockan 07.53 och 07.57. Mellan klockan 07.56 och 08.56 registrerades dessutom lampsken från vad som antas vara en bil på en nyöppnad gångväg på andra sidan sjön Langvannet, några hundra meter från bostaden. Ingen av bilarna eller de två männen har identifierats.

Hur såg tidslinjen ut?

Tabellen skiljer bekräftade uppgifter, vittnesuppgifter och polisens egna bedömningar åt.

Datum och tid	Händelse	Källa eller säkerhetsgrad
25 oktober 1969	Tom och Anne-Elisabeth Hagen gifter sig	Bekräftad
31 oktober 2018, kl. 09.14	Sista säkra livstecknet, ett telefonsamtal med sonen	Bekräftad
31 oktober 2018, kl. 09.15 till 09.48	Anne-Elisabeth försvinner enligt polisens uppgifter	Polisens bedömning
31 oktober 2018, kl. 13.30	Tom Hagen hittar hustrun försvunnen och ett hotbrev i hallen	Bekräftad
9 januari 2019	Polisen bekräftar försvinnandet offentligt	Bekräftad
26 juni 2019	Polisen börjar utreda fallet som mord	Bekräftad
Juli 2019	Sista kontakten med de förmodade kidnapparna	Bekräftad
28 april 2020	Tom Hagen grips och siktas för drap, en siktelse som läggs ner 2024	Bekräftad
8 maj 2020	Tom Hagen släpps ur häktet, förblir siktad till 2024	Bekräftad
18 juni 2020	Skilsmässopapper hittas i hemmet	Bekräftad
24 oktober 2021	En stulen identitet hamnar i fokus	Bekräftad
17 juli 2023	Polisen går igenom gammalt övervakningsmaterial på nytt	Bekräftad
18 oktober 2024	Riksadvokaten lägger ner siktelsen mot Tom Hagen	Bekräftad
30 maj 2026	En man i 50-årsåldern blir siktad	Bekräftad
24 augusti 2026	Mannen utlämnas till Norge efter gripande i Göteborg	Bekräftad
17 september 2026	Polisen uppger att fler än en person tros vara inblandad	Polisens bedömning

När sågs Anne-Elisabeth Hagen senast?

Hon sågs eller hördes senast klockan 09.14 den 31 oktober 2018, i ett telefonsamtal på ungefär 90 sekunder med sin son. Strax innan, klockan 09.10, hade hon sms:at med en av döttrarna om en inställd stugresa.

Tom Hagen ringde sin hustru åtta gånger mellan klockan 10.06 och 13.18 utan att få svar, enligt Nettavisen.

Vilka sökinsatser genomfördes?

Polisen har enligt Nettavisen kartlagt 122 olika platser i Norge och utlandet i jakten på Anne-Elisabeth Hagen, bland annat med drönare och räfsa. Ett tjärn nära bostaden har undersökts vid flera tillfällen.

Källmaterialet anger inte vilka specifika resurser, som dykare eller hundpatruller, som använts utöver detta.

Hur har polisen utrett fallet?

Öst politidistrikt, med bistånd av Kripos, leder utredningen. Ledningen har bytts flera gånger: Tommy Brøske, chef för underrättelse och utredning i Øst politidistrikt, uttalade sig offentligt 2019, Guro Holm Hansen ledde arbetet i flera år, och Lisbeth Ravlo Backe tog över i augusti 2026.

Varför höll polisen fallet hemligt i tio veckor?

De förmodade gärningspersonerna hade hotat med att döda Anne-Elisabeth Hagen om polis eller medier kopplades in. Polisen höll utredningen hemlig från försvinnandet den 31 oktober 2018 till den 9 januari 2019. Enligt ABC Nyheter har kritiker menat att det kan ha gjort att polisen missade värdefulla tidiga tips.

Hur omfattande är utredningen?

Utredningen omfattar enligt Nettavisen mellan 40 000 och 50 000 sidor material. Per mars 2025 hade polisen enligt ABC Nyheter tagit emot över 26 000 tips, genomfört omkring 700 vittnesförhör och samlat in mer än 6 000 timmar övervakningsfilm. Sex utredare arbetade då heltid med fallet.

Den 15 juni 2020 utfäste Tom Hagen en belöning på 10 miljoner norska kronor för uppgifter som leder till att hustrun återfinns. Beskedet lämnades av hans försvarare Svein Holden i TV 2, enligt VG.

Polisen var kritisk. Polisadvokat Haris Hrenovica sa dagen efter till Nettavisen att belöningen bara efterfrågade uppgifter som kunde leda till att hon hittades, inte uppgifter som kunde identifiera gärningspersoner, och att tips bör gå direkt till polisen.

Ingen källa anger någon tidsgräns för belöningen eller om den gäller i dag.

Vad är Italienspåret?

Sedan december 2018 har norsk polis skickat flera rättsanmodningar till Italien för att ta reda på mer om en dator och vem som kan ha använt den, om aktivitet på kryptobörser och om en bestämd IP-adress. Enligt ABC Nyheter väntade norsk polis i mars 2025 fortfarande på svar från italienska myndigheter.

Vilka fynd och bevis finns i fallet?

De centrala fynden är hotbrevet, spår av blod i hemmet, ett skoavtryck, buntband och skilsmässopapper. Flera av dem lades fram som indicier när polisen 2020 begärde Tom Hagen häktad, och de höll inte: Riksadvokatens beslut 2024 innebär att bevisningen med särskild styrka talar för att han inte har begått något brott.

Vad hittades i hemmet?

Blod från Tom Hagen hittades i ett badrum på nedervåningen, där polisen hade en teori om att Anne-Elisabeth kunde ha kvävts. Mindre mängder blod hittades också på en dörrkarm vid ytterdörren. Biologiskt material från Anne-Elisabeth hittades på en skjorta i en tvättkorg, och utredarna ansåg att det var samma material som hittats på en Sprox-sko. Enligt Nettavisen kunde materialet på skjortan inte knyta Tom Hagen till någon gärning.

Buntband, troligen köpta på Biltema, hittades den 24 september 2019 i hemmet, på en plats som polisen beskrev som mycket central för vad som hänt. En mindre mängd blod från Anne-Elisabeth säkrades i hemmet i oktober samma år. Polisen uppgav då att blodet inte behöver ha något med fallet att göra.

Den 18 juni 2020 hittade polisen skilsmässopapper i hemmet. Enligt Nettavisen var de delvis ifyllda och från 2012, och det är osäkert om de var undertecknade av Anne-Elisabeth: VG har uppgett att de var det, Romerikes Blad att de inte var det.

Vilka ledtrådar kom från hotbrevet?

Det är fastställt att ett hotbrev låg kvar i huset, att det innehöll ett krav på nio miljoner euro i kryptovalutan Monero och att kontakt sedan förekom mellan familjen, polisen och de som uppgav sig vara kidnappare. Den sista kontakten var i juli 2019, då Tom Hagen överförde 1,3 miljoner euro. Kryptospåret har därefter varit ett av polisens huvudspår, utan genombrott.

Att kravet var äkta är däremot inte fastställt. Utredarna har tvärtom haft teorin att hotbrevet inte var ett riktigt lösensummekrav utan en vilseledningsmanöver, och polisens huvudhypotes sedan sommaren 2019 är att kidnappningen kan ha varit ett sätt att dölja ett mord.

I maj 2022 gick polisen enligt Omni ut med flera upplysningar om hotbrevet: papper från Clas Ohlson, ett kuvert från Tyskland samt en äldre dator och programvara. Redan i oktober 2021 hade en stulen id-handling hamnat i fokus. Den tillhörde en man i Sørlandet i södra Norge, och identiteten ska enligt uppgift ha sålts på darknet.

Vilka fynd har kunnat avfärdas?

Ett misstänkt blodfynd i bagageutrymmet på en bil Tom Hagen då disponerade visade sig vid undersökning inte vara blod. Polisen argumenterade också vid häktningsförhandlingen 2020 för att Tom Hagen medvetet raderat två samtal ur telefonloggen, en uppgift som enligt VG avfärdades av en senare rapport: han hade inte raderat dem själv.

Vilka vittnesuppgifter har lämnats?

De viktigaste vittnesuppgifterna handlar om telefonsamtalet på morgonen och om två observationer av en kvinna i en bil i Ås samma dag.

Vilka observationer gjordes i Ås?

En kvinna trädde fram i TV 2-programmet Åsted Norge i juni 2020. Hon berättade att hon ansåg sig ha sett en kvinna som liknade Anne-Elisabeth Hagen i baksätet på en röd BMW X3 i Ås klockan 12.30 samma dag som försvinnandet. Enligt vittnet försökte kvinnan i bilen få kontakt med henne, och det framstod som att händerna kunde ha varit bundna.

Bara några dagar senare trädde ytterligare en kvinna fram med en liknande iakttagelse i samma område. Hon beskrev föraren som maskerad.

Polisen fick enligt TV 2 uppgifterna i januari 2019 och förhörde båda vittnena, men varken bilen eller personerna i den har kunnat identifieras.

Vilka vittnesuppgifter ifrågasattes?

Polisen anförde 2020 att Tom Hagen inte verkade orolig för sin hustru i ett första telefonsamtal med en av döttrarna. Kollegor till honom har enligt Nettavisen uppgett i förhör att han var orolig för henne redan när han lämnade arbetsplatsen, en uppgift som enligt samma källa inte tillmättes någon större vikt av polisen.

Perifera vittnen, enligt försvararen Svein Holdens beskrivning, har uppgett att äktenskapet var turbulent. Hagen-parets barn kände enligt samma källa inte igen den bilden.

Har någon misstänkts för brottet?

Fallet utreds i Norge, och de norska termerna motsvarar inte de svenska. Den som polisen intresserar sig för kan först vara “mistenkt”, misstänkt utan formell ställning i processen. “Siktet”, siktad, är däremot en formell straffprocessuell status. Enligt påtaleansvarig Guro Holm Hansen uppstår den automatiskt enligt straffeprosessloven paragraf 82 när polisen gör ett beslag hos en person och underrättar denne om det. I det aktuella fallet, sa hon, har bara den lägsta formen av tvångsmedel använts. Det finns ingen konkret siktelse mot mannen utöver själva beslaget. Siktad är alltså inte detsamma som skäligen misstänkt i svensk mening.

Norsk rätt skiljer också mellan olika grunder för att lägga ner en sak. Två av dem är aktuella här. Att lägga ner en sak “på bevisets stilling” betyder bara att bevisningen inte räcker för åtal. Det är enligt Nettavisen en svagare nedläggning. Att lägga ner en sak som “intet straffbart forhold anses bevist” betyder i stället, enligt samma källa, att bevisningen med särskild styrka talar för att personen inte har begått något brott. NRK beskriver den grunden som att de som omfattas i praktiken är helt renvaskade.

Har maken Tom Hagen varit misstänkt?

Ja, mellan 2020 och 2024, men den saken är avslutad och han är i dag att anse som oskyldig. Tom Hagen greps av Beredskapstroppen, specialtränad norsk polis, på väg till sitt arbete den 28 april 2020 och siktades för drap eller medhjälp till drap på sin hustru. Polisen menade att han hade ett ekonomiskt motiv kopplat till äktenskapsförordet och, enligt uppgifter som Romerikes Blad först publicerade och Nettavisen bekräftat, även ett emotionellt och socialt motiv. Han har hela tiden nekat till det i förhör.

Han häktades i fyra veckor men släpptes efter 10 till 11 dagar, sedan Eidsivating lagmannsrett med två röster mot en bedömde bevisningen för svag och Høyesterett avslagit polisens överklagande. Han förblev siktad i ytterligare fyra och ett halvt år.

Öst politidistrikt rekommenderade själva att saken skulle läggas ner på den svagare grunden “bevisets stilling”. Statsadvokaten i Oslo, Kari Hangeland Buvik, rekommenderade i stället den starkare grunden, och Riksadvokaten gick emot polisdistriktets rekommendation och lade den 18 oktober 2024 ner siktelsen mot Tom Hagen som “intet straffbart forhold anses bevist”. Påtaleleder Vibeke Schøyen sa i ett pressmeddelande samma dag att påtalemyndigheten inte anser att det finns hållpunkter för att Tom Hagen är inblandad i att hustrun försvann, och att “det ligger i dette at Tom Hagen er uskyldig”.

Enligt TV 2 understryker polisadvokat Lisbeth Ravlo Backe att Hagen är att anse som oskyldig: saken mot honom är avslutad, och han “har ingen annen rolle enn at han er fornærmet og pårørende”, alltså ingen annan roll än att vara målsägande och anhörig. Både polisen och Riksadvokaten är enligt TV 2 tydliga med att han ska betraktas som oskyldig.

Vem är siktad i dag?

En norsk man i 50-årsåldern, tidigare straffdömd, fick i maj 2026 automatiskt status som siktad för drap eller medhjälp till drap. Enligt Aftenposten hade han haft status som mistenkt sedan 2024, och det var då polisen gjorde beslag av hans teledata och bompasseringar. Av hänsyn till utredningen underrättades han inte förrän i maj 2026, och först då uppstod siktelsen, automatiskt enligt straffeprosessloven paragraf 82.

Polisadvokat Lisbeth Ravlo Backe säger till NRK att skälet till att misstanken uppstod var att mannens teledata slog ut på Sloraveien under den aktuella tidsperioden. Enligt påtaleansvarig Guro Holm Hansen finns ingen konkret siktelse mot honom utöver själva beslaget.

Mannen nekar all inblandning. Via sin försvarare Victoria Holmen har han förklarat att han körde i närheten av Sloraveien på väg till träning, och att han är villig att låta sig förhöras. Holmen menar att grunden för siktelsen, så vitt hon känner till, i allt väsentligt är att hennes klient liksom mycket många andra befann sig i Lørenskog den aktuella dagen, och att hon inte känner till några andra hållpunkter.

I juni 2026 uttalade sig en person som är siktad i fallet offentligt i Dagbladet. Han sa sig sakna all kännedom om saken och förklarade att hans mobil registrerades i området under en bilresa till ett gym i Strømmen. NRK har senare uppgett att den man som i dag är siktad tidigare sagt till Dagbladet att han körde förbi platsen på väg till ett träningscenter. Ingen av dem namnges i källorna, och ingen källa slår uttryckligen fast om den intervjuade är samma person som greps i Göteborg.

Den 24 augusti 2026 utlämnades en 59-årig man, siktad sedan maj samma år, till Norge sedan han gripits på Landvetter flygplats i Göteborg. Han är samtidigt siktad för grov narkotikabrottslighet i ett fristående ärende hos Kripos och sitter häktad i det ärendet. Han nekar i båda målen.

Har andra personer varit misstänkta?

Flera andra personer har tidigare varit siktade i själva försvinnandesaken: en man i 30-årsåldern med it- och kryptovalutakompetens, kallad kryptomannen i norska medier, en 31-årig man som polisen menade hade en roll i förberedelsehandlingarna i kryptospåret, och en yngre man som enligt sin advokat haft tillgång till ett stulet pass men nekar till koppling till fallet. Källorna namnger ingen av dem.

Samtliga dessa siktelser har lagts ner. Enligt NRK har alla siktelser utom den nu aktuella mannens lagts ner med samma grund som i Tom Hagens fall, “intet straffbart forhold anses bevist”, vilket i praktiken innebär att de berörda är helt renvaskade.

Vilka teorier finns om vad som hände?

Teorierna nedan är inte fastställda.

Polisens huvudteori sedan sommaren 2019 är att Anne-Elisabeth Hagen har dödats, och att den påstådda kidnappningen kan ha varit ett sätt att dölja mordet. Utredarna har också haft teorin att hotbrevet inte var äkta utan en vilseledningsmanöver. Polisen hade enligt Aftenposten inte övergett bortförandehypotesen tre år efter försvinnandet, utan utredde den fortfarande aktivt hösten 2021.

Sedan september 2026 tror polisen att fler än en gärningsperson var inblandad. Polisadvokat Lisbeth Ravlo Backe har sagt till NRK att antalet gärningspersoner är något polisen inte går ut med, men att “det er åpenbart at det ikke bare er én person som har gjennomført det her”. Hon tillade: “Såpass profesjonelt fremstår det som skjedde i Sloraveien 4.” Polisen har nu en teori om att Anne-Elisabeth Hagen fördes ut ur huset genom utgångsdörren.

Ingen källa i den här artikelns källmaterial för fram någon alternativ teori, till exempel en olyckshändelse.

Varför är fallet fortfarande olöst?

Ingen kropp har återfunnits, trots att polisen kartlagt 122 platser i Norge och utlandet. Gärningspersonerna beskrivs av polisen som noggrant förberedda, med användning av krypterade valutor och krypterade kommunikationsformer som försvårat spårning.

Flera centrala spår, som de två oidentifierade Futurum-männen, den röda Volkswagen Caddyn och bilen vid Ås, har aldrig kunnat identifieras trots upprepad medieexponering. Kryptospåret är enligt polisadvokat Lisbeth Ravlo Backe fortfarande aktivt, men tekniken räcker ännu inte: “Per nå er ikke teknologien på vår side.”

Den tio veckor långa hemlighållna fasen kan enligt kritiker ha gjort att polisen missade tidiga tips, och utredningsledningen har bytts ut flera gånger under de snart åtta åren.

Vad är den senaste utvecklingen i fallet?

I september 2026 är en 59-årig man siktad i själva försvinnandesaken. Han sitter samtidigt häktad i ett fristående, omfattande narkotikamål hos Kripos, efter att ha gripits på Landvetter flygplats i Göteborg och utlämnats till Norge i augusti. Han nekar i båda målen.

Ny påtaleleder sedan augusti 2026, Lisbeth Ravlo Backe, uttalar att polisen tror att fler än en gärningsperson var inblandad. Riksadvokat Jørn Maurud säger till TV 2 samma månad att han personligen tror att fallet kan klaras upp, och pekar på att analysverktygen för kryptotransaktioner utvecklas hela tiden.

Tom Hagen är avskriven ur saken och har enligt Backe ingen annan roll i utredningen än att vara målsägande och anhörig.

Vilka frågor återstår i utredningen?

Flera centrala spår är fortfarande obesvarade, nästan åtta år efter försvinnandet.

Vilka är de så kallade Futurum-männen?

Två av de tre män som filmades av övervakningskameror utanför Tom Hagens arbetsplats morgonen den 31 oktober 2018 har aldrig identifierats, trots att de upprepade gånger omtalats i medier med både bild och video. Den tredje mannen hörde av sig till polisen och avskrevs.

Vem körde bilarna som aldrig identifierats?

Varken den röda Volkswagen Caddyn utanför Futurum, bilen vars ljus registrerades vid sjön Langvannet, eller den röda BMW X3 som två vittnen beskrev i Ås har kunnat spåras till en förare.

Kan kryptospåret lösas med ny teknik?

Polisen hoppas det. Polisadvokat Lisbeth Ravlo Backe säger till TV 2 att lösningen kan ligga i kryptospåret, eftersom det hela tiden utvecklas nya metoder för att identifiera vem som genomför kryptotransaktioner. Riksadvokat Jørn Maurud säger sig personligen tro att fallet kan klaras upp.