Försvinnandet av Sven Sjögren på Gotland 1972

2025-02-14 Alex

Mysteriet i Lummelunda - början på ett halvsekelgammalt fall

Senhösten 1972 lade sig tystnaden över Gotland när sommargästerna hade dragit. De långa stränderna och raukarna stod ensamma mot höstvindarna, och lokalbefolkningen började förbereda sig för en ny vinter. Det var i denna stilla period som någonting hände som skulle komma att skaka ön i decennier framöver.

I Lummelunda, strax norr om Visby, bodde den 62-årige lantbrukaren Sven Sjögren, en tillbakadragen man som levde ett enkelt liv på sin gård. Plötsligt en dag i oktober var han borta - spårlöst försvunnen utan att lämna något som helst tecken på vart han tagit vägen. Det som kom att kallas “Lummelundamordet”, trots att ingen kropp någonsin hittats, skulle utvecklas till ett av Gotlands mest gåtfulla och omfattande polisärenden genom tiderna.

Vem var Sven Sjögren?

Sven Sjögren föddes den 12 juli 1910 och levde hela sitt liv på Gotland. Han var en ogift och barnlös bonde som skötte sitt lantbruk på egen hand. Folk som kände honom beskriver en tillbakadragen person som inte direkt stack ut i samhället.

“Sven var en sån där gubbe som höll sig mest för sig själv, men som alla ändå kände igen,” berättar en äldre invånare i Lummelunda som vill vara anonym. “Han drack nästan aldrig alkohol och hade inte många nära vänner.”

Tidigare i livet hade Sjögren bedrivit ett mindre lantbruk med lamm och höns, men enligt uppgifter hade han tvingats avveckla djurhållningen efter en dom för vanvård. Detta var något som satte sina spår hos Sjögren, och efter denna händelse blev han ännu mer tillbakadragen enligt grannar.

Ingen verkar ha stått särskilt nära Sjögren, vilket kanske förklarar varför det skulle dröja så länge innan någon rapporterade hans försvinnande.

Händelserna i oktober 1972 - markförsäljning och försvinnande

Det som gör Sven Sjögrens försvinnande extra mystiskt är kedjereaktionen av händelser som inträffade dagarna innan. Den 5 oktober 1972 publicerades en notis i lokaltidningen om att mark tillhörande Sven Sjögren var till salu. Bara en dag senare, den 6 oktober, sågs Sven Sjögren levande för sista gången.

Sambandet mellan markförsäljningen och försvinnandet har sedan dess varit centralt i utredningen. Marken i Lummelunda var värdefull - området ligger nära den berömda Lummelundagrottan som började bli en allt viktigare turistattraktion under 60- och 70-talen.

Det mest anmärkningsvärda är att det dröjde hela tio dagar innan någon anmälde Sjögren försvunnen. Det var först den 16 oktober som en släkting reagerade på att ingen sett till honom och kontaktade polisen. Tio dygn som förmodligen var avgörande för den initiala utredningen.

“Det är ju så att när någon försvinner så är de första 48 timmarna mest kritiska,” förklarar en pensionerad kriminalinspektör som är bekant med fallet. “Efter tio dagar är många spår redan borta, vittnen glömmer detaljer, och bevis kan ha förstörts.”

Polisutredningen som aldrig nådde framgång

När Gotlandspolisen fick in anmälan om försvinnandet i mitten av oktober 1972 inleddes en av de mest omfattande sökinsatserna i öns historia. Områden kammades igenom, närliggande vatten undersöktes och hundratals människor förhördes.

En månad efter försvinnandet kallades även Riksmordkommissionen in för att assistera i utredningen, vilket visar på fallets komplexitet och hur allvarligt polisen såg på situationen. Trots denna massiva satsning kom man ingenstans. Inte ett enda konkret spår av vad som hänt Sven Sjögren hittades.

Ett tidigt spår som polisen följde rörde markaffären som publicerats i tidningen dagarna innan försvinnandet. En 33-årig granne till Sjögren hade enligt uppgifter lyckats vinna Sjögrens förtroende och fått köpa mark av honom. Sedan hade grannen sålt marken vidare till en person som Sjögren absolut inte ville skulle få tag i den.

Polisen misstänkte att Sjögren kanske aldrig fått betalt för marken, och att detta kunnat leda till en konflikt. I utredningen framkom att grannen faktiskt greps och dömdes för att ha förfalskat köpekontraktet gällande Sjögrens mark. Han utreddes även för att ha orsakat Sjögrens död, men åtal väcktes aldrig på grund av brist på bevis.

En märklig detalj i utredningen var att två vittnen, oberoende av varandra, hade hört ett skott under natten då Sjögren försvann. Av någon anledning förhördes bara ett av dessa vittnen av polisen. Detta är en av många brister i den ursprungliga utredningen som senare kritiker har pekat på.

“Det var en annan tid då,” säger en tidigare utredare. “Vi hade inte samma resurser och metoder som idag. Men visst, ser man tillbaka så finns det saker som kunde gjorts annorlunda.”

De misstänkta och teorierna som aldrig kunde bevisas

Under åren har flera personer hamnat i polisens sökarljus, men främst är det den 33-årige grannen som varit huvudmisstänkt. Hans inblandning i markaffären och det faktum att han fälldes för förfalskning av dokument gav utredarna starka skäl att misstänka honom.

Ytterligare misstankar väcktes när det framkom att grannen hade lämnat felaktiga uppgifter till polisen om natten då Sven Sjögren försvann. Han påstod också att Sjögren hade ringt några dagar efter försvinnandet, något som polisen tvivlade på sanningshalten i.

Ett motiv för grannen skulle ha varit ekonomisk vinning från markaffären. Marken i Lummelunda hade stigit i värde, och det fanns mycket pengar att tjäna för den som kunde få kontroll över Sjögrens tillgångar.

En annan teori som framförts genom åren är att Sven Sjögrens kropp dumpades i havet utanför Lummelunda. Polisen fick enligt uppgifter in ett konkret tips om detta några år efter försvinnandet, där till och med en exakt plats angavs. Denna teori skulle kunna förklara varför man aldrig hittade någon kropp trots omfattande sökinsatser på land.

En av de mer bisarra vändningarna i fallet kom när ytterligare en person försvann under mystiska omständigheter. Ett drygt halvår efter Sven Sjögrens försvinnande, försvann även Björn Adolfsson, en 29-årig lärare, spårlöst från sitt hem utanför Nynäshamn. Ett anonymt brev till polisen påstod att det fanns ett samband mellan dessa två försvinnanden.

Brevskrivaren erbjöd sig att berätta mer, men enligt uppgifter ska polisen i Nynäshamn ha misslyckats med att upprätthålla kontakten. Trots att Gotlandspolisen hade förhört Björn Adolfsson efter Sven Sjögrens försvinnande, hävdade de att det saknades bevis för att de två männen kände varandra.

“Det är skitsnack att det skulle finnas någon koppling mellan Sjögren och den där läraren,” säger en tidigare polis som var involverad i utredningen. “Vi granskade det där noga, och det ledde ingenstans.”

Medias intresse - från lokalnyhet till nationellt fenomen

När Sven Sjögren försvann 1972 var det främst lokalpressen på Gotland som rapporterade om händelsen. Med tiden fick fallet dock allt större spridning i nationella medier. Det kom snart att kallas “Lummelundamordet”, trots att ingen kropp någonsin hittats och ingen dömts för något brott.

Under de följande decennierna dök fallet upp i media med jämna mellanrum, särskilt när årsdagar av försvinnandet närmade sig. Men det var först under senare år som intresset exploderade på nytt.

I samband med 50-årsdagen av försvinnandet i oktober 2022 fick fallet enorm uppmärksamhet. Podcasten “Kalla Fall” med programledarna Urban Gärdek och Tobias von Braun gjorde flera avsnitt om fallet, och SVT sände dokumentären “Vad hände med Sjögren?” i två delar.

Denna mediala explosion förde med sig ett nytt allmänintresse för fallet, och plötsligt var Lummelundamordet på allas läppar igen. Sociala medier fylldes med spekulationer och teorier, och många amatördetektiver började gräva i historien.

“Det har alltid varit ett känt fall på Gotland, men nu snackar ju folk om det överallt,” säger en Visbyföddy journalist som följt fallet i många år. “Det är som om tiden har stått still i 50 år för vissa. Folk minns fortfarande exakt var de var när de hörde att Sjögren försvunnit."

"Kalla Fall”-podden och nya efterforskningar

En avgörande aktör i det förnyade intresset för Sven Sjögrens försvinnande är podcasten “Kalla Fall”. Poddens egna efterforskningar skulle leda till oväntade vändningar.

Programledarna Urban Gärdek och Tobias von Braun har specialiserat sig på att granska historiska svenska kalla fall. Genom att intervjua överlevande vittnen, gå igenom gamla utredningar och ibland även göra egna praktiska undersökningar har de i flera fall bidragit till att åter aktualisera ärenden som polisen för länge sedan lagt på is.

I fallet med Sven Sjögren ledde deras efterforskningar dem till en gammal, övertäckt soptipp i Etelhem på mellersta Gotland. De misstänkte att den person som troligen utförde mordet kunde ha dumpat kroppen där.

“Vi fick flera tips från folk som levde på Gotland på 70-talet,” förklarar Urban Gärdek. “Flera av dem pekade ut soptippen i Etelhem som en plats där lokala brottslingar brukade göra sig av med saker de ville dölja.”

Podden samarbetade med nyhetsmagasinet Horisont i sin granskning av fallet. Detta samarbete mellan en podcast och en tidskrift visar hur olika typer av medier kan samverka för att gräva i komplicerade fall när traditionella utredningsvägar har uttömts.

Utgrävningen på soptippen - ett genombrott?

Baserat på sina efterforskningar tog “Kalla Fall” initiativ till att genomföra en utgrävning av den gamla soptippen i Etelhem i september 2022. Detta var ett unikt tillfälle där ett privatägt medieföretag genomförde vad som i praktiken var en kriminalteknisk undersökning av en potentiell brottsplats.

Under den första dagen av grävningen hittades skelettdelar, vilket skapade stora rubriker. Det var dock inledningsvis oklart om benen var mänskliga och om de härstammade från 1970-talet, eftersom soptippen hade täckts över med jordmassor som kunde innehålla äldre fynd.

Efter fyndet kontaktades polisen, som i enlighet med rutinerna tog hand om fyndet och tillfälligt stoppade grävningsarbetet. Dagen därpå tilläts dock utgrävningen fortsätta under polisens överinseende.

Polisen skickade benfragmentet till Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) i Linköping för analys. Man planerade att utföra både kol-14-datering och DNA-analys på samma fragment, vilket är en ovanlig och tekniskt utmanande kombination av metoder.

Under de fortsatta grävningarna gjordes ytterligare ett intressant fynd – en gammal grön overall av den typ som Sven Sjögren ofta brukade bära enligt vittnesuppgifter. Det kunde dock inte omedelbart fastställas om plagget verkligen var 50 år gammalt.

Förväntningarna var höga när resultaten från NFC:s analys skulle presenteras. Hade man äntligen, efter 50 år, hittat Sven Sjögrens kvarlevor? Svaret blev dock ett antiklimax.

Benfragmentet visade sig vara flera hundra år gammalt och härstammade från järnåldern. Det hade ingenting med Sven Sjögren eller 1970-talet att göra. Överallen visade sig också vara av senare datum.

“Det var såklart en besvikelse,” kommenterar Tobias von Braun. “Men samtidigt är varje undersökning vi gör ett steg närmare sanningen. Och nu vet vi i alla fall att Sjögrens kropp inte finns på just den platsen på soptippen.”

SVT-dokumentären och sökandet efter sanningen

I oktober 2022 sände SVT en dokumentär i två delar med titeln “Vad hände med Sjögren?”. Dokumentären följde Sven Sjögrens granne och vän, Stig Larsson, i hans årtionden långa försök att ta reda på vad som hände Sven och att hitta hans kropp.

“Jag lovar att jag ska hitta dig, om det så är det sista jag gör,” säger Stig Larsson i ett emotionellt ögonblick i dokumentären.

Dokumentären, som var ett samarbete mellan produktionsbolaget Nexiko, SVT och Gotlands Filmfond, gav en djupt personlig inblick i hur ett ouppklarat brott kan påverka ett lokalsamhälle under flera generationer. Den visade också på de kvarstående spänningar som fortfarande finns i området kring vem som bar ansvaret för Sjögrens försvinnande.

Flera av de intervjuade i dokumentären hävdar bestämt att de vet vem som låg bakom försvinnandet, men utan konkreta bevis förblir dessa anklagelser just spekulationer. Dokumentären lyfter också fram de brister som fanns i den ursprungliga polisutredningen.

“Vi kan lugnt säga att om detta hade hänt idag, så hade utredningen sett helt annorlunda ut,” säger en av de medverkande poliserna. “Idag hade vi haft DNA-teknik, mobilpositionering, övervakningskameror och mycket mer sofistikerade metoder.”

Privatspanare och okonventionella metoder

Utöver de officiella utredningarna och mediernas granskning har Sven Sjögrens försvinnande också attraherat ett antal privatspanare genom åren. En av dem var den pensionerade kriminalinspektören Bertil Bonnevier, känd från TV, som tillsammans med en tidigare IB-agent (den svenska militära underrättelsetjänsten) försökte lösa fallet på egen hand.

Missing People, den ideella organisationen som letar efter försvunna personer, genomförde också sökningar efter Sjögren 2021. I juni 2022 markerade en av deras sökhundar för mänskligt skelett på samma soptipp som “Kalla Fall” senare skulle gräva ut, men inget fynd gjordes vid det tillfället.

Genom åren har även mer okonventionella metoder använts. Flera medier och även seriösa utredare, har kontaktat så kallade synska personer för att försöka få ledtrådar.

“Jag vet att det låter konstigt,” säger en tidigare polis, “men i ett fall som detta där alla vanliga vägar är uttömda, så varför inte? Ibland kan ju även en synsk person ha hört något eller känna till information som kan hjälpa oss, oavsett varifrån de påstår att den kommer.”

Utredningens nuvarande status - en öppen bok

Fallet med Sven Sjögrens försvinnande är fortfarande formellt öppet hos polisen. Enligt uppgifter från podcasten “Kalla Fall” ser Gotlandspolisen igen aktivt på fallet, särskilt efter den uppmärksamhet det fick i samband med 50-årsdagen och de fynd som gjordes vid soptippen, även om dessa visade sig vara från en annan tid.

I Sverige avskaffades preskriptionstiden för mord år 2010, vilket innebär att utredningen av Sven Sjögrens försvinnande aldrig kommer att läggas ner formellt. Detta ger en teoretisk möjlighet till framtida utveckling om nya bevis eller trovärdiga ledtrådar skulle dyka upp.

“Det finns ingen statueringsdatum för att få reda på sanningen,” säger en av de nuvarande utredarna. “Så länge det finns obesvarade frågor kommer vi att fortsätta leta.”

Den teknologiska utvecklingen ger också hopp för framtiden. DNA-tekniker utvecklas ständigt, och det som inte var möjligt att analysera för 10 eller 20 år sedan kan mycket väl bli möjligt inom en snar framtid.

“Det krävs bara ett litet genombrott,” säger en kriminaltekniker. “Ett vittne som till slut bestämmer sig för att berätta vad de vet, eller ett föremål som hittas som kan kopplas till Sven. Ibland löses fall när man minst anar det.”

Ett mysterium som lever vidare

Fallet med Sven Sjögrens försvinnande förblir ett av Sveriges mest gåtfulla kriminalfall. Efter mer än 50 år och trots omfattande utredningar, mediabevakning och privata initiativ har ingen kunnat ge ett definitivt svar på vad som egentligen hände i Lummelunda den där oktoberdagen 1972.

Det enda som säkert kan sägas är att en 62-årig lantbrukare, som levde ett stilla och tillbakadraget liv, plötsligt försvann utan att lämna några spår. Huruvida han blev offer för ett brott, valde att försvinna frivilligt eller drabbades av en olycka är fortfarande okänt.

Men fallet visar också på något annat – hur ett mysterium kan överleva och finna nya generationer av intresserade. De som var vuxna när Sven Sjögren försvann är nu pensionärer eller har gått bort, men ändå lever intresset för fallet vidare. Poddar, dokumentärer och sociala medier har gett nytt liv åt den gamla gåtan.

“Det är ju skumt att vi fortfarande snackar om detta, mer än 50 år senare,” säger en ung gotlänning. “Men det är något med ouppklarade fall som gör att man inte kan släppa dem. Man vill bara veta hur det slutar.”

För Sven Sjögrens del har han åtminstone formellt fått ett slut. Den 31 oktober 1982, exakt tio år efter försvinnandet, dödförklarades han officiellt. Men för de som fortfarande söker sanningen om vad som hände i Lummelunda, och för de som kanske vet men väljer att tiga, är historien långtifrån över.

De gamla markerna där Sven Sjögren en gång bodde har för länge sedan bytt ägare, nya byggnader har uppförts, och landskapet har förändrats. Men i det kollektiva minnet på Gotland lever mysteriet vidare, precis som frågorna: Vad hände egentligen med Sven Sjögren? Och kommer vi någonsin att få veta sanningen?

Kanske ligger svaren fortfarande och väntar på att bli upptäckta. Kanske begravda på en undanskymd plats på ön, eller gömda i en gammal dagbok som ännu inte hittats. Eller kanske vilar de för alltid i havet utanför Lummelunda, precis som vissa teorier gör gällande. Oavsett vilket fortsätter mysteriet att fascinera och beröra, ett tyst vittnesmål om ett öde som förblir dolt i historiens skuggor.

“Det är ganska sjukt att det fortfarande är så jävla läskigt,” säger en äldre Visbyprofil. “Att någon bara kan försvinna sådär. Det är ärligt talat det som folk tycker är mest skrämmande – att en dag finns du, och nästa dag är du spårlöst försvunnen. Som om du aldrig funnits.”